Hoppa till innehållet

Olof Sager-Nelson

Från Wikipedia

Johan Olof Gudmund Sager-Nelson, född 13 september 1868 i By socken, Värmland, död i tuberkulos i Biskra 11 april 1896 var en svensk konstnär (målare). Föräldrar var Anders Malkom Nelson och Emma Mathilda Sager.

Olof Sager-Nelson
Född13 september 1868[1][2][3]
By församling[1], Sverige
Död10 april 1896[1] (27 år)
Biskra[1]
Medborgare iSverige[4]
Utbildad vidKonstnärsförbundets skola
SysselsättningMålare[1]
Redigera Wikidata

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Sager-Nelsons mor avled när han var fyra år gammal och fadern emigrerade till USA efter att ha åtalats och dömts för förskingring.[5] Sager-Nelson växte därefter upp hos sin farmor och faster i Åmål.[5] Efter ett misslyckat försök att läsa till ingenjör vid Chalmers tekniska institut i Göteborg valde han 1887 att utbilda sig till konstnär. 1888–1890 studerade han vid Valands konstskola för Bruno Liljefors. Genom goda rekommendationer från Carl Larsson kom Sager-Nelson i kontakt med Göteborgsmecenaten Pontus Fürstenberg och fick av honom ekonomisk hjälp.

I september 1893 kom Sager-Nelson till Paris med hjälp av bidrag från Fürstenberg. I Paris fann han inspiration hos samtida konstnärer som Édouard Manet, James McNeill Whistler och Paul Gauguin. Han kom även att inspireras av syntetismen, som innebar att förenkla ett konstverks uppställning till ytmässiga färgfält för att skapa bättre syntes i färg och form. Under sin vistelse i Paris lärde Sager-Nelson känna en grupp finska symbolistmålare, däribland Werner von Hausen som blev en nära vän.

År 1894 blev Sager-Nelsons mest produktiva år och han målade då de verk han blivit mest känd för, som exempelvis Fiolspelaren, Fosterbröderna och Discipeln. Sager-Nelsons främsta kännetecken är de gröngula ansiktstoner han mer eller mindre genomgående använder i sina porträtt. Olof Sager-Nelson finns representerad vid Nationalmuseum[6] i Stockholm, Norrköpings konstmuseum[7] och Göteborgs konstmuseum[8].

Sager-Nelson figurerar eventuellt i Emil Kléens självbiografiska roman Venus anadyomene (2008) under namnet "Richard Walter".

Galleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Brügge, 1894
    Brügge, 1894
  • Flicka på blomsteräng (1889)
    Flicka på blomsteräng (1889)
  • Fosterbröderna (1894)
    Fosterbröderna (1894)
  • Porträtt av Mme Huot (1894)
    Porträtt av Mme Huot (1894)
  • Porträtt av den franske skulptören Pierre Félix Masseau (1895)
    Porträtt av den franske skulptören Pierre Félix Masseau (1895)
  • Flickhuvud I (okänt datum)
    Flickhuvud I (okänt datum)
  • Flickhuvud II (okänt datum)
    Flickhuvud II (okänt datum)

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e] J Olof G Sager-Nelson (Nelson), Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6308, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Olof Sager-Nelson, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 275897, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00159033, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Harrison, Dick (2018). Dalslands historia. Högsäter: Dalsland Explorer. ISBN 9789198475500 . Sida 315.
  6. ^ Nationalmuseum
  7. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 29 april 2020 
  8. ^ Göteborgs konstmuseum

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Franzén, Niclas (2013). Olof Sager-Nelson och hans relation till den belgiska symbolismen. [Linköping studies in art and visual communication], 1653-2252; 13. Linköping: Linköpings universitet. Libris 15176331. ISBN 9789175195902 
  • Gauffin, Axel (1945). Olof Sager-Nelson. Sveriges allmänna konstförenings publikation, 99-0481499-6; 53. Stockholm: Sveriges allmänna konstfören. Libris 592245 
  • Gauffin, Axel (1920). Ur Sager-Nelsons utvecklingshistoria: ett bidrag till kännedomen om nitttiotalets psyke. [Bergen]. Libris 2661009 
  • Hedberg, Tor (1923). Tre svenska målargenier: Eugen Janson, Herman Norrman, Sager-Nelson. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7; 264. Stockholm: Bonnier. Libris 1482206 
  • Minnesutställning över målaren Olof Sager-Nelson ... anordnad i Nationalmuseum november 1915. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222; [1]. Stockholm. 1915. Libris 1204321 
  • Oredsson, Lars-Göran (1998). ”Tidsuttryck, själsavtryck: en Olof Sager-Nelson studie”. Kring 1900 / redaktion: Sten Åke Nilsson, Louise Vinge (Nyhamnsläge: Gyllenstiernska Krapperupstift., 1998): sid. 357-372: färgill..  Libris 2658848
  • Rapp, Anders (1995). ”Vinterlandskap med snö och höstfärger i Värmland”. Svensk geografisk årsbok (Lund  : Sydsvenska geografiska sällskapet, 1927-) 1995 (71),: sid. 108-111  : färgill. ISSN 0081-9808. ISSN 0081-9808 ISSN 0081-9808.  Libris 2209019
  • Sager-Nelson, Olof; Hoppe, Ragnar (1935). Olof Sager-Nelson och hans brev till Albert Engström. Örebro. Libris 3023924 
  • Torell, Ulf (2004). Målaren Olof Sager-Nelson och mecenaten Pontus Fürstenberg: breven berättar / av Ulf Torell. Sävedalen: Warne. Libris 9497458. ISBN 91-86425-67-6 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Olof_Sager-Nelson&oldid=55098278”