Olaus Petri Niurenius

Olaus Petri Niurenius, född 1580 i Njurunda församling, död i september 1645 i Umeå landsförsamling, var en svensk präst och skolrektor, känd för sina skrifter om och för samerna.

Biografi

Olaus Petri Niurenius var son till prosten i Umeå socken Petrus Olai Gestricius som undertecknat Uppsala mötes beslut och var Bureättling, och Malin Nilsdotter vars far var borgmästare i Gävle stad. Farfadern var kusin med Petrus Kenicius som åren 1609–1636 var ärkebiskop och prokansler för Uppsala universitet. Farmodern Karin Andersdotter Grubb var moster till Andreas Laurentii Björnram som var ärkebiskop 1583–1591.

Olaus Petri inskrevs antingen 1599 eller 1604 vid Uppsala universitet, för att sedan fortsätta sina studier i Tyskland. Från 1605 studerade han ett par år vid universitetet i Helmstedt för att vistas vid universiteten i Greifswald, Jena, och i Wittenberg 1607, och synes ha fortsatt studierna i Wittenberg där han 18 september 1610 tog magistergraden. När han strax därefter återkom till Sverige, fick han tjänst vid skolan i Gävle, vars rektor han var 1615-1619. i sistnämnda tjänst följde han Petrus Kenicius, som hunnit bli hans svärfader, på dennes visitationsresa till Torneå.

1618 meddelade prästen i Umeå, Petrus Rudbeckius sin avgång, och församlingsborna inkom då med en skrivelse till Kunglig Majestät om att istället få Olaus Petri, son till deras förre prost Petrus Olai. Olaus Petri tillträdde tjänsten 1619.

Under sin tid i Umeå skrev Olaus Petri Laplandia seu Descriptio orbis illius Arctoi, quem in remotissima Scandiæ seu Sveciæ parte Lappi inhabitant, som var en av de redogörelser som användes av Johannes Schefferus som underlag för verket Lapponia. Texten ger inblick i samisk kultur under hans samtid, om birkarlar och av sentida forskare kontroversiella uppgifter om hur norra Västerbotten blev en del av Sverige under Olaus Petris samtid.^[1]^[2]

1623 utsågs han till prost varigenom även Lappmarken hamnade i hans vård. Han utgav en katekes på svenska och samiska för "ungdomen i Lappland". Sannolikt är den samiska katekesen översatt av någon annan, för troligen kunde inte Olaus Petri språket.^[3]

Olaus Petri brukar nämnas vara den som kläckte idén om en skola för samer i Lycksele för Johan Skytte under dennes Norrlandsresa på 1620-talet, vilket ledde till inrättandet av Skytteanska skolan i Lycksele. Någon skola i Umeå, som Olaus Petri också verkade för, kom däremot inte att inrättas under hans livstid.

Olaus Petri var först gift med Petrus Kenicius dotter Barbara Kenicia, och sedan med Magdalena Zachrisdotter, systerdotter till Anders Bure och Olof Bure. Hans många barn tog sig namnet Plantin. Från en av sönerna härstammar den mest kortlivade adelsätten i Sveriges historia, Plantenstedt. Sonen Zacharias blev riksdagsman och deltog i grundandet av Frösös trivialskola, hans halvbror Johan Plantin var borgmästare i Viborg.

Referenser

^ Niurenius, Olaus Petri (1905). Lappland, eller beskrivning över den nordiska trakt, som lapparne bebo i de avlägsnaste delarne af Skandinavien eller Sverge [Elektronisk resurs]. Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folkliv, 99-0463501-3 ; 17:4. Stockholm. Libris 1dkl4tsbzg5s788t. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:rara-1193
^ Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 27 (Faks.-utg. av de s. k. prästrelationerna m. m. först publicerade av K. B. Wiklund 1897-1909 med företal av Phebe Fjellström och efterskrift av Israel Ruong). Umeå: Skytteanska samf. 1983[1897]. Libris 7758069. ISBN 9186438018
^ Luther, Martin; Niurenius Olaus Petri, Rehn Nicolaus Andreae (1633) (på smi). Same nolmay Catechesis, [Elektronisk resurs thet är: wår christeligha hufwudhstycken, eller troos artiklar, medh D. M. Luth. förklarning vppå lappe-språk förwändt, och bestält til at tryckias med lappeske scholans eghen bekostnadt.]. Stockholm: ([Ignatius Meurer]. Libris 13482466. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2517859

Källor

Bygdéns herdaminne
Fjellström, Phebe: Olaus Petri Niurenius i Svenskt biografiskt lexikon
http://www.herrmattsslakt.se/ab/ms/a79ccad79.html#root

Externa länkar

Olaus Petri Niurenius (1580-1645) hos Litteraturbanken

Vidare läsning

Fjellström, Phebe: Olaus Petri Niurenius i Svenskt biografiskt lexikon (1990-1991)

[1] Niurenius, Olaus Petri (1905). Lappland, eller beskrivning över den nordiska trakt, som lapparne bebo i de avlägsnaste delarne af Skandinavien eller Sverge [Elektronisk resurs]. Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folkliv, 99-0463501-3 ; 17:4. Stockholm. Libris 1dkl4tsbzg5s788t. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:rara-1193

[2] Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 27 (Faks.-utg. av de s. k. prästrelationerna m. m. först publicerade av K. B. Wiklund 1897-1909 med företal av Phebe Fjellström och efterskrift av Israel Ruong). Umeå: Skytteanska samf. 1983[1897]. Libris 7758069. ISBN 9186438018

[3] Luther, Martin; Niurenius Olaus Petri, Rehn Nicolaus Andreae (1633) (på smi). Same nolmay Catechesis, [Elektronisk resurs thet är: wår christeligha hufwudhstycken, eller troos artiklar, medh D. M. Luth. förklarning vppå lappe-språk förwändt, och bestält til at tryckias med lappeske scholans eghen bekostnadt.]. Stockholm: ([Ignatius Meurer]. Libris 13482466. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2517859

[1]

[2]

[3]