Hoppa till innehållet

Ola Engelmark

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Ola Engelmark
Född14 september 1956 (68 år)
Botsmark, Sverige
Redigera Wikidata

Ola Ronny Engelmark, född 14 september 1956 i Botsmark i Sävars församling i Västerbotten,[1] är en svensk biolog, forskare och författare.[2][3]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Engelmark är biolog och disputerade 1987 i skoglig vegetationsekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han har arbetat vid Ajtte Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk, Umeå universitet, där han antogs som docent 1998, och Université du Québec à Montréal i Canada. Hans forskning har varit inriktad på olika aspekter av skogsekologi som störningar av skogsbrand, insektsangrepp och klimatförändringar men också effekter av främmande trädslag, invasiva arter och annat kopplat till skogsbruk. Hans internationella forskningsutbyte resulterade i en serie av samlingsvolymer i bland annat Journal of Vegetation Science, Forest Ecology and Management och EcoScience åren 1993 till 2006.

Åren 1999–2006 var Engelmark direktör och chef för Institutet för Ekologisk Hållbarhet och 2007–2010 VD för forskningsstiftelsen Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.

Engelmarks författarskap vid sidan av forskningen är inriktat på skog och ekologi, hållbart och nytänkande skogsbruk.

Engelmark utsågs till Årets miljösvensk 2019 av tidskriften Fokus för ett ”självständigt tänkande i skog, skogsbruk som förändrar Sverige till det bättre”.[4] År 2020 tilldelades Engelmark Julpriset av Samfundet de Nio.[5]

Engelmark är ledamot i Kungliga Skytteanska Samfundet.

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Engelmark, O. Forest fires in the Muddus National Park (northern Sweden) during the past 600 years. Canadian Journal of Botany, 62: 893-898. (1984)
  • Engelmark, O. Fire history correlations to forest type and topography in northern Sweden. Annales Botanici Fennici, 24: 317-324. (1987)
  • Engelmark, O. Forest fire history and successional patterns in Muddus National Park, northern Sweden. Doctoral dissertation. Sv. lantbruksuniv, Umeå. (1987)
  • Kullman, L. & Engelmark, O. A high Late Holocene tree-limit and the establishment of the spruce forest-limit – a case study in northern Sweden. Boreas, 19: 323-331. (1990)
  • Kullman, L. & Engelmark, O. Historical biogeography of Picea abies (L.) Karst. at its subarctic limit in northern Sweden. Journal of Biogeography, 18: 63-70. (1991)
  • Engelmark, O. Incendi negli ecosistemi delle foreste boreali. In: Mazzoleni, S. & Arrone, G. (eds.) Introduzione all’ecologia degli incendi, pp. 29-42. Liguori Editore, Napoli. (1993)
  • Engelmark, O. Early post-fire tree regeneration in a Picea-Vaccinium forest in northern Sweden. Journal of Vegetation Science, 4: 791-794. (1993)
  • Engelmark, O., Bradshaw, R.H.W. & Bergeron, Y. (eds). Disturbance dynamics in boreal forest. Special feature of Journal of Vegetation Science, 4: 729-832. (1993)
  • Engelmark, O., Kullman, L. & Bergeron, Y. Fire and age structure of Scots pine and Norway spruce in northern Sweden during the past 700 years. New Phytologist, 126: 163-168. (1994)
  • Kullman, L. & Engelmark, O. Neoglacial climate control of subarctic Picea abiesstand dynamics and range limit in northern Sweden. Arctic and Alpine Research, 29: 315-326. (1997)
  • Engelmark, O., Hofgaard, A. & Arnborg, T. Successional trends 219 years after fire in an old Pinus sylvestris stand, northern Sweden. Journal of Vegetation Science, 9: 583-592 (1998)
  • Flannigan, M.D., Bergeron, Y., Engelmark, O. & Wotton, B.M. Future wildfire in circumboreal forests in relation to global warming. Journal of Vegetation Science, 9: 469-476. (1998)
  • Bergeron, Y. & Engelmark, O., Harvey, B., Morin, H. & Sirois, L. (eds). Key issues in disturbance dynamics in boreal forests. Special feature of Journal of Vegetation Science, 9: 463-610. (1998)
  • Engelmark, O. Boreal forest disturbances. In: Walker, L. (red.) Encyclopedia:Ecosystems of disturbed ground; Ecosystems of the World 16. Elsevier, Amsterdam, pp 161-186. (1999)
  • Engelmark, O. & Hytteborn, H. Coniferous forests. In: Rydin, H., Snoeijs, P. & Diekmann, M. (eds). Swedish Plant Geography. Acta Phytogeographica Suecica, 84: 55-74. (1999)
  • Engelmark, O., Bergeron, Y. & Flannigan. M.D. Age structure of Eastern White Pine, Pinus strobus L., at its northern distribution limit in Québec. Canadian Field Naturalist. 114: 601-604. (2000)
  • Engelmark, O., Gauthier, S. & van der Maarel, E. (red). Disturbance dynamics in boreal and temperate forests. Special feature of Journal of Vegetation Science, 11: 777-880. (2000).
  • Knight, D.H., Baker, W.L., Engelmark, O. & Nilsson, C. A landscape perspective on the establishment of exotic tree plantations: lodgepole pine (Pinus contorta) in Sweden. Forest Ecology and Management, 141: 131-142. (2001)
  • Andersson, B., Engelmark, O., Rosvall, O. & Sjöberg, K. (red) Ecological effects of forestry with introduced lodgepole pine in Sweden, Special feature of Forest Ecology and Management, 141 (2001)
  • Engelmark, O., Sjöberg, K., Andersson, B., Rosvall, O., Ågren, G.I., Baker, W.L., Barklund, P., Björkman, C., Despain, D.G., Elfving, B., Ennos, R.A., Karlman, M., Knecht, M.F., Knight, D.H., Ledgard, N.J., Lindelöw, Å., Nilsson, C., Peterken, G.F., Sörlin, S. & Sykes, M.T. Ecological effects and management aspects of an exotic tree species: the case of lodgepole pine in Sweden. Forest Ecology and Management, 141: 3-13. (2001)
  • Bergeron, Y., Macdonald, E., Engelmark, O., Kuuluvainen, T. & Shorohova, (red) Disturbance dynamics in boreal forests. EcoScience, 13 (2) (2006)
  • Skogsbranden i Muddus nationalpark år 2006 – ekologiska effekter och naturvård, Länsstyrelsen Norrbotten, Rapport nr 12, 2013. Luleå (2013)
  • Muttos: Muddus nationalpark. Obändig mångfald, kulturarv och skogshistoria, Votum & Gullers, Karlstad (2014)
  • En skog av möjligheter. Om tidlös kunskapstörst och företagsamhet bland Sveriges alla träd, Carlsson Bokförlag, Stockholm (2018)
  • Skogen på andra sidan hyggena. Om orden, hugsvalan och den gäckande hållbarheten, Carlsson Bokförlag, Stockholm (2020)[6]
  • Granskott, vårbrodd och tjärdoft. Om kärleken till det vilda nordiska köket. Tills m. L. Engelmark Embertsén och F. Johnsson. Carlsson Bokförlag, Stockholm (2022)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Personsök”. birthday.se. https://www.birthday.se/Ola-Engelmark/Mell%C3%B6sa/1956/baa717f558. Läst 13 oktober 2022. 
  2. ^ ”Om mig”. https://engelmark.com/om-mig/. Läst 13 oktober 2022. 
  3. ^ ”Ola Engelmark”. Författarförmedlingen. Författarcentrum. 21 oktober 2022. https://forfattarformedling.se/forfattare/ola-engelmark/. 
  4. ^ ”Bokrecension: Filosofiskt och insiktsfullt om skogen”. natursidan.se. Natursidan. 18 april 2020. https://www.natursidan.se/nyheter/bokrecension-filosofiskt-och-insiktsfullt-om-skogen/. Läst 13 oktober 2022. 
  5. ^ ”Priser och Pristagare | Samfundet De Nio”. samfundetdenio.se. https://samfundetdenio.se/priser-och-pristagare/. Läst 31 oktober 2022. 
  6. ^ ”Skogen på andra sidan hyggena”. carlssonbokforlag.se. Carlsson Bokförlag. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221013193107/http://www.carlssonbokforlag.se/produkt/skogen-pa-andra-sidan-hyggena/. Läst 13 oktober 2022. 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ola_Engelmark&oldid=56139523”