Munkstenskvätta
| Munkstenskvätta Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Oenanthe |
| Art | Munkstenskvätta O. monacha |
| Vetenskapligt namn | |
| § Oenanthe monacha | |
| Auktor | (Temminck, 1825) |
Munkstenskvätta[2] (Oenanthe monacha) är en tätting som tillhör släktet stenskvättor.[3][4] Släktet räknades tidigare till familjen trastar, men är numera placerad inom familjen flugsnappare (Muscicapidae). Arten förekommer i ökenlandskap från Sudan till Pakistan, med endast två fynd i Europa, båda i Grekland. Beståndet anses vara livskraftigt.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Utseende
[redigera | redigera wikitext]Munkstenskvättan är en relativt stor svartvit stenskvätta med en kroppslängd på 15,5–17 centimeter. Den är storhövdad och har lång näbb, stjärt och vingar men korta ben.[5]
Hanen har svart på ryggen, strupen, övre delen av bröstet och övre delen av kroppsidorna. Undersidan är vit, liksom hjässan som övergår avsmalnande i nacken mot den svarta ryggan. Likt vitkronad stenskvätta (men olikt andra arter i släktet) har den i princip helvit stjärt med bara lite svart i hörnen.[5]
Honan har samma stjärtteckning som hanen men ljust rostbrunt istället för vitt. I övrigt är den blekt gråbrun, ljusare under och med rostfärgad övergump.[5]
Läten
[redigera | redigera wikitext]Munkstenskvättans läten är dåligt kända men inkluderar ett visslande vit, smackande tschack och rullande prry. Sången är lång, pratig och knastrig, och kan innehålla härmningar av andra fågelarter.[5]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Munkstenskvättan förekommer i steniga ökenraviner från nordöstra Sudan och Egypten till södra Pakistan.[3] Vintertid verkar vissa individer röra sig mot Persiska viken där den påträffats i Qatar.[6] Den är en mycket sällsynt gäst på den europeiska kontinenten med bara två fynd, båda i Grekland: 30 mars 2014 i Famagusta och 17 april 2021 på Lesbos.[7] På Cypern finns dock ett knappt 20-tal fynd.[7] Fynd har även gjorts i Turkiet och Libanon.[7]
Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Familjetillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Stenskvättorna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[8][9]
Släktskap
[redigera | redigera wikitext]Genetiska studier visar att munkstenskvättan är närmast släkt med ökenstenskvättan (O. monacha).[10][11] Tillsammans utgör de en systergrupp till de nära besläktade arterna östlig och västlig medelhavsstenskvätta, nunnestenskvätta och cypernstenskvätta.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Munkstenskvättan häckar i bergsöken från havsnivå till 1 400 meters höjd, gärna i branta raviner men också i torra flodbäddar med sten och buskar. Ofta finns den i områden som är för öde och för varma för andra stenskvättearter.[12]
Arten lever av insekter som den gärna fångar flygande i luften efter långa karakteristiska jakter.[5] Den besöker gärna vattentråg dit beduiner tar sitt boskap för att födosöka fästingar på kameler och andra djur.[12] Den har även setts sitta på vilda stenbockar.[12] Det grunda skålformade boet placeras i en klippskreva.[5] Honan lägger tre till fem blekblå finfläckade ägg som ruvas i 14–15 dagar.[12]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som relativt vanlig i Egypten, fåtalig i sydöstra Israel (endast 100–200 par) och likaså fåtalig på arabiska halvön.[1]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Oenanthe monacha Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
- ^ [a b c d e f] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 206. ISBN 978-84-941892-9-6
- ^ [a b c] Tarsiger.com Fynd av munkstenskvätta i Västpalearktis
- ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
- ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
- ^ Aliabadian, M., M. Kaboli, M.I. Förschler, V. Nijman, A. Chamani, A. Tillier, R. Prodon, E. Pasquet, P.G.P. Ericson, and D. Zuccon (2012), Convergent evolution of morphological and ecological traits in the open-habitat chat complex (Aves, Muscicapidae: Saxicolinae) Arkiverad 25 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine., Mol. Phylogenet. Evol. 65, 35-45.
- ^ Outlaw, R.K., G. Voelker, and R.C.K. Bowie (2010), Shall we chat? Evolutionary relationships in the genus Cercomela (Muscicapidae) and its relation to Oenanthe reveals extensive polyphyly among chats distributed in Africa, India and the Palearctic, Mol. Phylogenet. Evol. 55, 284-292.
- ^ [a b c d] Collar, N. & de Juana, E. (2018). Hooded Wheatear (Oenanthe monacha). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58534 13 maj 2018).
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Oenanthe monacha.
Wikimedia Commons har media som rör Oenanthe monacha.- Läten på xeno-canto.org
|