Hoppa till innehållet

Cypernstenskvätta

Från Wikipedia
Cypernstenskvätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteStenskvättor
Oenanthe
ArtCypernstenskvätta
O. cypriaca
Vetenskapligt namn
§ Oenanthe cypriaca
Auktor(Homeyer, 1884)

Cypernstenskvätta[2] (Oenanthe cypriaca) är en tätting som tillhör släktet stenskvättor.[3][4] Släktet räknades tidigare till familjen trastar, men är numera placerad inom familjen flugsnappare (Muscicapidae). Arten är endemisk för Cypern. Vintertid flyttar den till nordöstra Afrika. Trots sitt begränsade utbredningsområde anses beståndet vara livskraftigt.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Arten är närmast lik nunnestenskvätta, med hanens smutsvit hjässa och nacke, svarta hake, ögonmask och rygg, beiga bröst samt den för släktet karakteristiska svartvita stjärten. Cypernstenskvättan är dock något mer kompakt (14–15 centimeter i längd jämfört med 14-16,5), med både kortare vingar och stjärt. Vidare är det svarta ändbandet på stjärten bredare och den vita övergumpen går inte lika högt upp på ryggen. Könen är också till skillnad från nunnestenskvättan i stort sett lika.[5]

Cypernstenskvättans sång är helt unik för stenskvättorna, en tre till tio sekunder lång serie sträva toner: bizz-bizz-bizz-....[5][6] Den utförs också från en högre plats än andra stenskvättor, fem till tio meter ovanför marken.

Cypernstenskvätta fotograferad i Akamas på Cypern.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Cypernstenskvätta häckar i steniga områden på Cypern och flyttar vintertid till nordöstra Afrika.[3] På flyttningen noteras den i östra Egypten, Israel, Jordanien, Saudiarabien och Syrien, under vårflyttningen även i södra Turkiet.[7] Tillfälligt har den påträffats Tyskland, Libanon och Oman.[7]

Arten är mycket nära släkt med både östlig medelhavsstenskvätta (O. melanoleuca) och framför allt nunnestenskvätta (O. pleschanka) som den tidigare behandlats som underart till. Numera urskiljs dock cypernstenskvätta som en egen art med något avvikande genetik och morfologi,[8] men framför allt beteende och läten.[9]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Stenskvättorna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[10][11]

Ekologi och beteende

[redigera | redigera wikitext]
Oenanthe cypriaca

Cypernstenskvättan förekommer i mindre öppna miljöer än andra stenskvättor. Arten påträffas i allt från gläntor och hyggen i bergsbelägen tallskog, i bergstrakter med spridda träd, låglänta jordbruksområden, skogsområden och plantage samt trädgårdar.[1] Det har föreslagits att fågeln intar samma nisch som rödstjärt (Phoenicurus phoenicurus) har på fastlandet.[12] Den födosöker också unikt mer likt flugsnappare, genom att fånga insekter i luften.[13]

Fågeln häckar från april till juli och lägger fyra till fem ägg i ett löst skålformat på placerat i ett hål i marken, i ett träd, under en sten eller i artificiella behållare som tomma burkar, metallrör, fågelholkar eller blomkrukor.[1]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett litet utbredningsområde, men populationen är relativt stor (40 .000–100 000 par) med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Oenanthe cypriaca Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  5. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 284. ISBN 978-91-7424-039-9 
  6. ^ Bergman, H. H. (1983) Some peculiarities of Cyprus bird voices. Cyprus Ornithological Society (1969) Bird Report 8:41–54
  7. ^ [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 206. ISBN 978-84-941892-9-6 
  8. ^ Marc I. Förschler, Christoph Randler, Jochen Dierschke & Franz Bairlein, 2010. Morphometric diagnosability of Cyprus Wheatears Oenanthe cypriaca and an unexpected occurrence on Helgoland Island. Bird Study, Volume 57, Issue 3 August 2010 , pages 396–400.
  9. ^ Ronald Sluys, Martin van den Berg (1982) On the Specific Status of the Cyprus Pied Wheatear Oenanthe cypriaca Ornis Scandinavica, Vol. 13, No. 2, pp. 123–128
  10. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  11. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
  12. ^ Oliver, P. J. (1990) Observations on the Cyprus Pied Wheatear Sandgrouse 12:25–30
  13. ^ Randler, C.,Teichmann, C., & Pentzold, S. (2009) Breeding habitat preference and foraging of the Cyprus Wheatear Oenanthe cypriaca and niche partitioning in comparison with migrant Oenanthe species on Cyprus. Journal of Ornithology 151:113–121. 10.1007/s10336-009-0432-0

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]