Objektifiering
| Objektifiering |
|---|
|
Objektifiering innebär att en person behandlas som ett passivt föremål – ett objekt – snarare än en självständig individ med egna känslor, tankar och rättigheter.[1][2]
Objektifiering kan ske i allt från reklam och sociala medier till i hur vi pratar om eller betraktar varandra. Det kan bidra till att människor känner sig värderade enbart för sitt utseende eller kropp, vilket kan ha negativa psykologiska effekter som minskat självförtroende och ökad kroppsångest.[3] Berit Ås har kallat objektifiering för en härskarteknik.[4]
Självobjektifiering är att betrakta sig själv som objekt. Det är vanligast bland kvinnor, och har kopplats till störd självbild samt ätstörningar.[5][6]
Sexuell objektifiering
[redigera | redigera wikitext]En vanligt variant är sexuell objektifiering, där en persons kropp reduceras till något som endast är till för andras åtrå, snarare än att se hela individen.
Objektifieringen av den mänskliga kroppen förekommer flitigt inom bland annat pornografi och annan erotica.[7] Den är ofta relaterad till den manliga blicken, ett begrepp som ursprungligen myntades för att beskriva den mansstyrda filmindustrins objektifiering av kvinnor och kvinnokroppen. Den moderna bildkulturen, med selfies och sociala medier, har också mångdubblat spridningen av bilder på människor.[3]
Inom konsten
[redigera | redigera wikitext]Inom bland annat performancekonst används objektifiering ibland som ett verktyg för att utforska och ifrågasätta samhällets syn på kroppen, kön, och makt. Genom att medvetet framställa sig själva som objekt kan konstnärer belysa hur vi ser på, värderar och behandlar kroppar. Till exempel har konstnären Leah Schrager använt sig själv som objekt för att utmana den manliga blicken och undersöka kvinnors relation till bilder, särskilt på internet och sociala medier.[8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”objektifiering”. Svensk ordbok. https://svenska.se/tre/?sok=objektifiering&pz=1. Läst 6 september 2021.
- ^ Ellen Davidsson (5 mars 2024). ”Att reducera en människa”. Svensk filosofi. https://svenskfilosofi.se/2024/03/05/att-reducera-en-manniska/. Läst 11 november 2024.
- ^ [a b] Kay, Karen (6 december 2015). ”From social media to the catwalk, is fantasy beauty failing young women?” (på brittisk engelska). The Observer. ISSN 0029-7712. https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2015/dec/06/body-image-healthy-fashion-models-young-people-rosie-nelson. Läst 11 november 2024.
- ^ Camilla Eriksson (3 oktober 2013). ”Härskarteknikskolan del 6 – objektifiering.”. Retorikiska. https://www.retorikiska.se/harskarteknikskolan-del-6-objektifiering/. Läst 11 november 2024.
- ^ Lexner, Maria (2006). Att vara subjekt eller objekt. Stockholms universitet. sid. 3. Läst 6 september 2021
- ^ Oehlhof, Marissa E. Wagner; Musher-Eizenman, Dara R.; Neufeld, Jennie M.; Hauser, Jessica C. (2009-09). ”Self-objectification and ideal body shape for men and women”. Body Image 6 (4): sid. 308–310. doi:. ISSN 1873-6807. PMID 19570734. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19570734/. Läst 11 november 2024.
- ^ ”objektifiera - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/objektifiera. Läst 6 september 2021.
- ^ Makander, Nora (4 september 2021). ”Ny utställning: Undersöker gränsen mellan konst och porr”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/ny-foto-utstallning-utmanar-den-manliga-blicken. Läst 6 september 2021.