Nyskoga socken
Nyskoga socken Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Värmland |
Härad | Älvdals härad |
Kommun | Torsby kommun |
Bildad | 1873 |
Area | 181 kvadratkilometer |
Upphov till | Nyskoga landskommun Nyskoga församling |
Motsvarar | Nyskoga distrikt |
Tingslag | Älvdals övre tingslag |
Karta | |
Nyskoga sockens läge i Värmlands län. | |
Koordinater | 60°28′12″N 12°52′56″Ö / 60.47°N 12.88222222°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2174 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Nyskoga distrikt |
Redigera Wikidata |
Nyskoga socken i Värmland ingick i Älvdals härad, ingår sedan 1971 i Torsby kommun och motsvarar från 2016 Nyskoga distrikt.
Socknens areal är 181,12 kvadratkilometer varav 178,98 land.[1] År 2000 fanns här 113 invånare.[2] Sockenkyrkan Nyskoga kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Socknen bildades 1873 genom utbrytning ur Norra Ny socken. För att ansvara för de kyrkliga frågorna bildades 1 maj 1873 Nyskoga församling och för de borgerliga frågorna bildades Nyskoga landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Vitsands landskommun som 1967 uppgick i Torsby landskommun som 1971 ombildades till Torsby kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Norra Ny-Nyskoga församling som 2010 uppgått i Övre Älvdals församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Nyskoga, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Älvdals härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente och Älvdals kompani.[4]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Nyskoga socken ligger nordväst om Torsby vid gränsen mot Norge. Socknen är en kuperad skogsbygd med höjder som når nära 600 meter över havet.[5][1][6][7]
Socknen är en finnbygd.
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]En boplats från stenåldern har påträffats, liksom fångstgropar.[5][8][9][6]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet var före utbrytningen 1873 Ny sockens finnbygd. Namnet är bildat i enlighet med de kringliggande socknarna Norra och Södra Finnskoga.[10]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutvecklingen i Nyskoga socken 1880–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1880 | 876 | |||
1890 | 694 | |||
1900 | 639 | |||
1910 | 549 | |||
1920 | 583 | |||
1930 | 556 | |||
1940 | 530 | |||
1950 | 433 | |||
1960 | 369 | |||
1970 | 239 | |||
1980 | 165 | |||
1990 | 131 | |||
Anm: Källor: Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Nyskoga socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Nyskoga socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Nyskoga socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nyskoga socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Nyskoga socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Nyskoga socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.