Hoppa till innehållet

Nydalasjön

Nydalasjön
(Tavlesjön)
Insjö
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
LänVästerbottens län
KommunUmeå kommun
LandskapVästerbotten
SockenUmeå socken
Koordinater 
  WGS 8463°49′23″N 20°20′46″Ö / 63.82297°N 20.34614°Ö / 63.82297; 20.34614 (Nydalasjön)
  SWEREF 99 TM7088306, 762911
Map
Karta över sjön Nydalasjön.
Mått
Areal1,46 km² [1]
Höjd35 m ö.h. [2]
Strandlinje8,11 km [2]
Medeldjup3 m [1]
Maxdjup6 m [1]
Volym4 784 000 m³ [1]
Flöden
Huvudavrinnings­områdeUmeälvens huvudavrinningsområde (28000)
UtflödeKolbäcken
VattendragsID­ (VDRID)708416-172135
GeoNames603940
Status[1]
Ekologisk status Måttlig
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Försurning Nej
Övergödning Ja
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Ja
Främmande arter Ja
Kontinuitets­förändringar Nej
Morfologiska förändringar Ja
KällaVISS (SE708712-172291)
Övrigt
SjöID708712-172291
ID vattenförekomstSE708712-172291
Vattenytans ID (VYID)708744-172347
VattendistriktVattenmyndigheten Bottenviken (SE1)
Limnisk ekoregionNorrlands kustland, under högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)708809-172336
NamnUtloppet av Nydalasjön
Areal5,48 km²
Vattenytor1,46 km²
Sjöprocent26,64 %
Ackumulerad areal uppströms5,47 km²
Biflödesordning2
UtflödeKolbäcken
VattendragsID (VDRID)708416-172135
Avstånd till havet10 km
Medelhöjd42 m ö.h.
Område nedströms708597-172249
Källor[3][4][5]

Nydalasjön (tidigare Tavlesjön) är en sjö i Umeå kommun i Västerbotten som ingår i Umeälvens huvudavrinningsområde. Sjön är drygt tre kilometer lång (i nord-sydlig riktning) och en halv kilometer bred (öst-väst), och som mest cirka 6 meter djup, har en yta på 1,46 kvadratkilometer och befinner sig 35 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Kolbäcken. Vid provfiske har abborre, gädda och mört fångats i sjön.[6]

Sjön är belägen i östra utkanten av Umeå tätort, nära stadsdelarna Nydalahöjd, Mariehem och Tomtebo. En campingplats ligger vid sjöns norra ände. Flera små vägar, stigar och cykelvägar gör det möjligt att promenera eller cykla runt sjön och den totala sträckan blir då cirka 8,5 kilometer.

Nydala fritidsområde

[redigera | redigera wikitext]

Under sommaren är Umelagun – ett utomhusäventyrsbad, natursjöbad, bastuflottar och caféer – öppet. Under vintern är längdskidåkning och pimpelfiske populärt, och sjön plogas ibland så att skridskoåkare kan göra "långfärder".

First Camp Umeå, tidigare Nydala Camping och Umeå Camping, är belägen i området. Campingen har hundratals campingplatser och knappt 100 stugor samt äventyrsgolf, restaurang och andra attraktioner.

Trycket på sjön som friluftsmål har ökat i takt med Umeås växande befolkning och den pågående utbyggnaden av stadsdelen Tomtebo i söder, som beräknas ha omkring 20 000 invånare inom några decennier.

Det finns en mängd preparerade grillplatser runt sjön där kommunen tillhandahåller ved 15 april till 30 september.

Runt Nydalasjön finns tillgång till blåbär, lingon, åkerbär samt svamp på hösten. Fiskekort kan köpas i området.

1797 anlade dåvarande landshövdingen Pehr Adam Stromberg ett nybygge och startade ett uppodlingsprojekt vid sjöns norra ände. Han kallade gården Nydala efter godset Nydala herrgård i Nydala socken i Småland som en gång tillhört släkten.[7]

Före 1980-talet hette sjön Tavlesjön, vilket gett byarna Innertavle och Yttertavle sina namn. Namnbytet berodde på att Tavlesjön ofta förväxlades med Tavelsjön (och byn Tavelsjö), som ligger längre in i landet.

Delavrinningsområde

[redigera | redigera wikitext]

Nydalasjön ingår i delavrinningsområde (708809-172336) som SMHI kallar för Utloppet av Nydalasjön. Medelhöjden är 42 meter över havet och ytan är 5,48 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Kolbäcken som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 10 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (49 procent). Avrinningsområdet har 1,46 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 26,6 procent. Bebyggelsen i området täcker en yta av 1,08 kvadratkilometer eller 20 procent av avrinningsområdet.[4]

  1. ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012. 
  7. ^ Rosén, Bo (1997). Pehr Adam Stromberg : omstridd landshövding i Västerbottens län under finska kriget 1808-1809. ISBN 91-971050-9-0 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]