Nyctimantis brunoi
| Nyctimantis brunoi Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Groddjur Amphibia |
| Ordning | Stjärtlösa groddjur Anura |
| Familj | Lövgrodor Hylidae |
| Släkte | Aparasphenodon |
| Art | Nyctimantis brunoi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nyctimantis brunoi | |
| Auktor | Miranda-Ribeiro, 1920 |
| Synonymer | |
| Aparasphenodon brunoi[1] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Nyctimantis brunoi[2][3][4][5] är en groddjursart som beskrevs av Miranda-Ribeiro 1920. Nyctimantis brunoi ingår i släktet Nyctimantis och familjen lövgrodor.[6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Honor är med en längd av 54 till 81 mm större än hannar som blir 49 till 62 mm långa. Typiskt är ett stort avplattat huvud med stora framåt riktade ögon. Arten har långa och smala extremiteter med sugskål på fingrar och tår. Färgen är allmänt ljusbrun med varierande mörka fläcker.[8]
Utbredning och ekologi
[redigera | redigera wikitext]Denna groda förekommer i östra Brasilien vid havet i delstaterna Bahia, Minas Gerais, São Paulo, Rio de Janeiro och Espírito Santo. Den lever i låglandet och i kulliga områden upp till 500 meter över havet. En avskilda population finns mer inåt landet. Habitatet utgörs främst av Atlantskogen med epifyter och bambu. Dessutom besöks regnskogar och angränsande buskskogar. Grodynglens utveckling sker i tillfälliga pölar.[1] Exemplaren sitter ofta i trädens håligheter eller i bromelior med huvudet före.[8]
Nyctimantis brunoi har giftkörtlar i huden och giftet överförs när individen gnider huvudet mot fienden. Därför finns vid nosen taggiga utskott i kraniet. Giftet orsakar hos människor stora smärtor över flera timmar. För små gnagare är giftet 25 gånger dödligare än giftet från brasilianska näsgropsormar.[9]
Hot
[redigera | redigera wikitext]Beståndet påverkas i viss mån av landskapsförändringar. Hela populationen minskar men den är fortfarande stor. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Amphibian Specialist Group 2021 Aparasphenodon brunoi . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 11 januari 2024.
- ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
- ^ Frost, Darrel R. (2009) , database. Amphibian Species of the World: an Online Reference v5.3
- ^ (2004) , database, Amphibian Species of the World: an Online Reference
- ^ Frost, Darrel R. (1997) , Amphibian Species of the World, A Taxonomic and Geographic Reference. Second edition
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/aparasphenodon+brunoi/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] Halliday, Tim (2016). ”Aparasphenodon brunoi”. The Book of Frogs. University of Chicago Press. sid. 277
- ^ Jenner & Undheim (2017). ”Aparasphenodon brunoi”. Venom: The Secrets of Nature's Deadliest Weapon. Smithsonian Institution. sid. 91
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Aparasphenodon brunoi.
|