Nyapostoliska kyrkan
Nyapostoliska kyrkan | |
Bildad | 1863 |
---|---|
Typ | Kristet samfund |
Officiella språk | Engelska |
Nyapostoliska kyrkan är en utbrytning ur Katolsk-apostoliska kyrkan (irvingianerna) från 1863. Samfundet finns huvudsakligen i Tyskland och några afrikanska länder.
I Sverige finns några hundra medlemmar i ett tiotal församlingar. Nyapostoliska kyrkor i Sverige finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Nyapostoliska kyrkan är ett protestantiskt samfund som skiljer sig från modersamfundet genom att man fortfarande utser apostlar (i obegränsat antal). Kyrkan leds av en stamapostel med säte i Zürich. Sakramenten är tre: dop, nattvard och besegling, en praktik specifik för den irvingianska grenen av kristendomen. Man tillämpar även konfirmation.
Historia
[redigera | redigera wikitext]I början av 1800-talet samlades många kristna i Storbritannien kring karismatiska förkunnare som förkunnade att den franska revolutionen var ett tidstecken som förebådade Kristi snara återkomst.
Edward Irving och John Nelson Darby presenterade nya revolutionerande apokalyptiska idéer, var för sig publicerade 1827, som har format modern evangelikal förkunnelse om den yttersta tiden.
Katolsk-apostoliska kyrkan (KAK)
[redigera | redigera wikitext]Från 1826 hölls sex årliga profetiska konferenser i Albury, Sussex under ledning av den anglikanske prästen Hugh M'Neile.
1832 utsågs John Bate Cardale och fem andra engelsmän till apostlar. De ansågs sända av Kristus för att förbereda hans återkomst. 1835 utsågs sex apostlar till, så det totala antalet blev tolv. Efter att tre av dessa dött deklarerade de kvarvarande att det inte var nödvändigt att kalla fler apostlar eftersom Jesus snart skulle komma tillbaka.[1]
25 juli 1850 ordinerade aposteln Thomas Carlyle två präster i Berlin: profeten Heinrich Geyer och Friedrich Wilhelm Schwartz. Den sistnämnde ordinerades 1861 till ängel (hjälpbiskop) i Hamburg. Församlingen där växte under Schwartz ledning från 20 till 150 medlemmar.
1862 kallade Geyer kallade en äldste från Berlin, Rosochacky, till apostel. Kort därefter suspenderades Geyer. 4 januari 1863 godkände Schwartz och hans församling Geyers kallande av Rosochacky, varför även Schwartz och hans församling uteslöts KAK. Rosochacky drog tillbaka sina apostlaanspråk och kvarstod i KAK.
Allmänna kristlig-apostoliska missionen
[redigera | redigera wikitext]De uteslutna organiserade sig under namnet Allgemeine Christliche Apostolische Mission (ACAM). Våren 1863 kallades Carl Wilhelm Louis Preuss kallades som apostel för församlingen i Hamburg och F. W. Schwartz till apostel för Nederländerna, I oktober 1864 utsåg Geyer ytterligare apostlar för Ungern (Peter Wilhelm Louis Stechmann), Hessen (Johann Christoph Leonhard Hohl), Schlesien (Johann August Ludwig Bösecke) och USA (Heinrich Ferdinand Hoppe).
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Tio trosartiklarna, den nyapostoliska trosbekännelsen
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gathered Under Apostles; A Study of the Catholic Apostolic Church; G.C. Flegg: Oxford, 1992.