Ny Chamaeleontis
Utseende
Ny Chamaeleontis (ν) | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Kameleonten |
Rektascension | 09t 46m 20,6307s[1] |
Deklination | -76° 46′ 34,026″[1] |
Skenbar magnitud () | +5,43[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | G8 III[3] |
U–B | +0,57[4] |
B–V | +0,89[4] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | 11,18 ± 0,14[5] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: 83,95[6] mas/år Dek.: -56,12[6] mas/år |
Parallax () | 17,69 ± 0,22[6] |
Avstånd | 184 ± 2 lå (56,5 ± 0,7 pc) |
Absolut magnitud () | 1,59[2] |
Detaljer | |
Massa | 1,64 ± 0,20[2] M☉ |
Radie | 6,2[2] R☉ |
Luminositet | 21,19[7] L☉ |
Temperatur | 5 131[7] K |
Vinkelhastighet | 1,2 ± 1,0[5] km/s |
Andra beteckningar | |
CPD-76° 598, FK5 2784, HD 85396, HIP 47956, HR 3902, SAO 256658 |
Ny Chamaeleontis (ν Chamaeleontis, förkortat Ny Cha, ν Cha) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Kameleonten. Den har en skenbar magnitud på 5,43[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,7[6] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 184 ljusår (ca 57 parsek) från solen.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Ny Chamaeleontis är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G8 III[3]. Den har en massa som är ca 65[2] procent större än solens massa, en radie som är ca 6,2[2] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 21[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 100[7] K.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Gaia Collaboration (2016). "Gaia Data Release 1". Astronomy & Astrophysics. 595: A2. arXiv:1609.04172 . Bibcode:2016A&A...595A...2G. doi:10.1051/0004-6361/201629512.
- ^ [a b c d e f g] Allende Prieto, C.; Lambert, D. L. (1999). "Fundamental parameters of nearby stars from the comparison with evolutionary calculations: masses, radii and effective temperatures". Astronomy and Astrophysics. 352: 555–562. arXiv:astro-ph/9911002 . Bibcode:1999A&A...352..555A.
- ^ [a b] Houk, N.; Cowley, A. P. (1975). "University of Michigan Catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars. Volume I. Declinations -90°.0 to -53°.0". Michigan Catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars. 1. Bibcode:1975mcts.book.....H.
- ^ [a b] Johnson, H. L. (1966). "UBVRIJKL Photometry of the Bright Stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4: 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
- ^ [a b] de Medeiros, J. R.; Alves, S.; Udry, S.; Andersen, J.; Nordström, B.; Mayor, M. (2014). "A catalog of rotational and radial velocities for evolved stars. V. Southern stars.". Astronomy & Astrophysics. 561: A126. arXiv:1312.3474 . Bibcode:2014A&A...561A.126D. doi:10.1051/0004-6361/201220762.
- ^ [a b c d] van Leeuwen, F.; et al. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] McDonald, I.; Zijlstra, A. A.; Boyer, M. L. (2012). "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 427 (1): 343–57. arXiv:1208.2037 . Bibcode:2012MNRAS.427..343M. doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.