Hoppa till innehållet

Ny2 Bootis

Från Wikipedia
Ny2 Bootis (ν2)
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension15t 31m 46,99s[1]
Deklination+40° 53′ 57,7″[1]
Skenbar magnitud ()5,02[2] (5,80 + 5,80)[3]
Stjärntyp
SpektraltypA5 V[4]
U–B+0,11[2]
B–V+0,07[2]
R–I0,04
Astrometri
Radialhastighet ()-16,6 ± 3,7[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -13,71 ± 0,77[1] mas/år
Dek.: -13,00 ± 0,60[1] mas/år
Parallax ()8,40[1]
Avstånd388,29  (119,05 pc)
Absolut magnitud ()-0,59[6]
Detaljer
Massa2,84 ± 0,11[7] M
Radie5,03[1] R
Luminositet146[7] L
Temperatur8 472[7] K
Vinkelhastighet217[7] km/s
Andra beteckningar
ν2 Boo, 53 Bootis, BD+41° 2611, GC 20883, HD 138629, HIP 76041, HR 5774, SAO 45590, ADS 9688, CCDM 15318+4054, WDS J15318+4054AB [8]

Ny2 Bootis (ν2 Bootis, förkortad Ny2 Boo, ν2 Boo), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i nordöstra delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Den har en kombinerad skenbar magnitud av 5,02[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 8,4 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 388 ljusår (119 parsek) från solen.

Primärstjärnan Ny2 Bootis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A5 V.[4] Den har en massa som är ca 2,8[7] gånger större än solens massa, en radie som är ca 5[1] gånger solens radie och avger ca 146[7] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 8 500 K.[7]

Följeslagaren Ny2 Bootis B ligger separerad med 0,0615 bågsekunder med en omloppsperiod av 9,03 år och en excentricitet av 0,006.[9][10] Konstellationen har identifierats som en skalstjärna av typ A, vilket tyder på att det finns en omgivande skiva av gas som kretsar kring en eller båda stjärnorna.[11]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 11 april 2019.
  1. ^ [a b c d e f g h] https://www.universeguide.com/nu2bootis[död länk]. Hämtad 2019-04-11.
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122: 3466–3471, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920
  4. ^ [a b] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819.
  5. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  6. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  7. ^ [a b c d e f g] Zorec, J.; Royer, F. (2012), "Rotational velocities of A-type stars. IV. Evolution of rotational velocities", Astronomy & Astrophysics, 537: A120, arXiv:1201.2052, Bibcode:2012A&A...537A.120Z, doi:10.1051/0004-6361/201117691.
  8. ^ "nu02 Boo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-09-09.
  9. ^ Hartkopf, W. I.; et al. (June 30, 2006), Sixth Catalog of Orbits of Visual Binary Stars, United States Naval Observatory, hämta 2017-09-13.
  10. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  11. ^ Hauck, B.; Jaschek, C. (February 2000), "A-shell stars in the Geneva system", Astronomy and Astrophysics, 354: 157–162, Bibcode:2000A&A...354..157H.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]