Astana
- För andra betydelser, se Astana (olika betydelser).
| Astana (Астана) | |||
| Huvudstad | |||
 Stadsvy
| |||
|
|||
| Land |  Kazakstan
| ||
|---|---|---|---|
| Region | Stad med särskild status | ||
| Koordinater | 51°11′0″N 71°27′0″Ö / 51.18333°N 71.45000°Ö | ||
| Area | 710,2 km² | ||
| Folkmängd | 1 502 102 (okt 2024) | ||
| Befolkningstäthet | 2 115 invånare/km² | ||
| Grundad | 1824 | ||
| Borgmästare | Zjenis Qasimbek | ||
| Geonames | 1526273 | ||
 Kazakstans provinser med Astanas ekonomiska zon markerad
| |||
| Webbplats: astana.gov.kz | |||
.svg)
.svg)
Astana (kazakiska och ryska Астана), är huvudstaden i Kazakstan. Den är landets tredje största stad, efter Almaty och Sjymkent,[1] och hade 1 502 102 invånare i oktober 2024[2]. Staden ligger i en speciell ekonomisk zon omsluten av provinsen Aqmola. Genom staden flyter Isjim, en biflod till Irtysj.
Astana (då benämnd Aqmola) blev landets huvudstad 1997, efter Almaty. Därefter har denna, i stor utsträckning planerade stad i jordbruksområdet i norr, vuxit till Kazakstans näst största stad.
Staden fick namnet Nur-Sultan i mars 2019 efter den då avgångne presidenten Nursultan Nazarbajev, men 17 september 2022 återtogs det tidigare namnet Astana.[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Namn och tidig historia
[redigera | redigera wikitext]Staden grundades av sibiriska kosacker år 1824 som fortet Akmolinsk. År 1961 döptes staden om till Tselinograd. Efter Kazakstans självständighet döptes den återigen om, denna gång till Aqmola (eller Akmola, med betydelsen "den vita graven"), det gamla namnet på kazakiska. Staden bytte i juni 1998 namn till Astana,[4] vilket betyder huvudstaden (se nedan).
I mars 2019, dagen efter att Nursultan Nazarbajev avgick som president, bestämde parlamentet att ändra huvudstadens namn från Astana till Nur-Sultan,[5][6] även om många källor även angav stavningen Nursultan.[7][8]
Det äldre namnet Astana fortsatte emellertid att användas, både lokalpolitiskt[9] och kommersiellt. 17 september 2022 återfick staden detta namn.[3]
Den sovjetiska tiden
[redigera | redigera wikitext]I stadens omgivning (byn Aqmol, 36 km från Astana) fanns under Stalin-tiden Sovjetunionens största interneringsläger för kvinnor. Lägret, som ofta benämns "Alzjir" (Akmolinskij lager' zjen izmennikov Rodiny) – på svenska ungefär "Akmolinsks läger för fruar till fosterlandets förrädare", var en avdelning inom det stora arbetslägret i Karaganda och den tredje "ön" i den så kallade Gulag-arkipelagen.
Interneringslägret etablerades 1937 och stängde 1953. 1938 fanns det cirka 8 000 fängslade kvinnor i lägret. Den 31 maj 2007, på Kazakstans minnesdag för offren för politisk förföljelse, invigde president Nazarbajev ett museum på platsen.[10]
Ny huvudstad
[redigera | redigera wikitext]På hösten år 1997 lät president Nursultan Nazarbajev flytta Kazakstans huvudstad från Almaty till staden, då benämnd Aqmola. Provinsen runt staden heter fortfarande Aqmola.
Motiven för flytten är oklara. Ett möjligt motiv är en önskan att få huvudstaden mera centralt placerad i landet och på en plats som var mindre utsatt för jordbävningar än Almaty. Ett annat kan ha varit att förebygga separatistiska strävanden i en region, som dittills haft övervägande rysk befolkning.[11]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Astana ligger i ett stort jordbruksdistrikt i den norra delen av landet. Staden är även en järnvägsknut.[12]
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Klimatet är torrt med varma somrar (medel i juli: 20 °C) och långa, kalla vintrar (medel i januari: −17 °C). Temperaturrekordet vintertid är –51,6 grader (1893) och sommartid 41,6 grader (1936).[13] Vintrarna kan kännas särskilt bistra på grund av den ofta ihållande vinden från stäppen och att det är många minusgrader flera månader i sträck. Även sommartid kan det vara blåsigt och dessutom dammigt på grund av det torra klimatet.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Framväxt
[redigera | redigera wikitext]
Stadsbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Astana byggdes till stor del upp från grunden och består av många administrativa byggnader (ministerier och myndigheter), parker och palats. Ett stort antal bostäder har byggts för alla de statstjänstemän med familjer som flyttade till Astana när statsadministrationen flyttade från Almaty. Här finns också sportanläggningar, konferensanläggningar och monument.
Projektet finansieras till stor del av oljepengar. Stadens främsta ekonomiska sektor är administrativa tjänster. På 2000-talet har staden utvecklats snabbt med flera stora köpcenter, skyskrapor, hotell och restauranger, varför staden ibland kallas stäppens Dubai.[11] Flera stora internationella konferenser, mässor och högnivå-möten har hållits i Astana. I september 2017 hölls den stora internationella utställningen Expo 2017 i Astana på temat framtidens energi.[14]
Staden delas ofta in i två delar – vänstra stranden (på ryska "levyj bereg") som ligger söder om floden Isjim och högra stranden ("pravyj bereg") som ligger norr om floden.[11] På vänstra stranden ligger den nybyggda, närmast futuristiska stadsdelen med många skyskrapor och iögonenfallande byggnader, som tornet Baiterek, presidentpalatset och nöjescentret Khan Sjatyry[15] som kallats för världens största tält, även om det egentligen är en 150 meter hög byggnad av stål, kablar och plast.[15]
På den högra stranden ligger det som var den gamla staden Tselinograd. Även den högra stranden har på senare år förnyats med nya, moderna byggnader. Högra stranden är utformad som en mera traditionell stad, jämfört med den vänstra som präglas av breda avenyer, stora avstånd och öppna ytor.
Invånarantal
[redigera | redigera wikitext]Staden har under senare år ökat sitt invånarantal i en snabb takt. Den är dock fortfarande inte lika stor som Almaty, den gamla huvudstaden. Nedan listas ett antal befolkningssiffror från olika år.
- 520 000 – 2003
- 571 000 – 2007
- 600 200 – 2008
- 708 794 – 2010
- 780 880 – 2013
- 880 191 – 2016[16]
- 1 006 574 – juni 2017[2]
Kommunikationer och service
[redigera | redigera wikitext]Servicen och kommunikationerna har byggts ut och förbättrats kontinuerligt. Nursultan Nazarbajevs internationella flygplats har idag goda kommunikationer med flera europeiska städer, Dubai och Almaty, varifrån man lätt kan ta sig vidare.
I Astana finns sedan början av 2000-talet planer på att bygga ett rälsburet kollektivtrafiksystem ovan jord, s.k light rail transit (LRT). Formellt beslut togs 2009 och en byggstartsceremoni hölls 2011. Fördyringar, förseningar och finansiella svårigheter gjorde att den aktiva byggnationen kom igång först 2017. I nuläget är projektets framtid osäker.[17]
Idrott
[redigera | redigera wikitext]I staden finns fotbollsklubben FK Astana och ishockeyklubben Barys Nur-Sultan, som spelar i KHL.
Namnbytet till Nur-Sultan kom en dryg månad innan staden stod som värd för A-gruppen i Division I av 2019 års VM i ishockey för herrar.[18] Både ishockey och bandy[19] spelas i staden.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Befolkning i Astana, Almaty och Shymkent”. https://ru.wikipedia.org/wiki/Астана. Läst 28 februari 2017.
- ^ [a b] ”stat.gov.kz”. stat.gov.kz. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211007064025/https://stat.gov.kz/region/268012. Läst 6 februari 2022.
- ^ [a b] President Tokayev Signs Decree Limiting Presidential Term, Renaming Capital City Back to Astana The Astana Times 18 september 2022. Läst 19 september 2022.
- ^ ”Timeline: Kazakhstan”. BBC News. 31 januari 2012. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/asia-pacific/country_profiles/1298395.stm. Läst 22 juni 2014.
- ^ ”Kazakstan döper om huvudstaden efter president”. svt.se. 20 mars 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ny-president-vill-dopa-om-huvudstad. Läst 9 maj 2019.
- ^ ”It's Official: Kazakh Capital Now Called Nur-Sultan” (på engelska). RadioFreeEurope/RadioLiberty. https://www.rferl.org/a/it-s-official-kazakh-capital-now-called-nur-sultan/29837884.html. Läst 9 maj 2019.
- ^ Parliament approved renaming of Astana as Nursultan - Trend
- ^ ”Inform”. Arkiverad från originalet den 20 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190320110823/https://www.inform.kz/ru. Läst 20 mars 2019.
- ^ ”Нұр-Сұлтан әкімдігі” (på kazakiska). astana.gov.kz. http://astana.gov.kz/. Läst 18 juli 2021.
- ^ ”Akmolinskij lager zjen izmennikov Rodiny - beskrivning”. https://ru.wikipedia.org/wiki/Акмолинский_лагерь_жён_изменников_Родины. Läst 3 mars 2017.
- ^ [a b c] ”Loney planet om Astana”. http://www.lonelyplanet.com/kazakhstan/northern-kazakhstan/astana/introduction. Läst 28 februari 2017.
- ^ ”Astana”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/astana. Läst 9 maj 2019.
- ^ ”Temperaturstatistik för Astana, Kazakstan”. http://pogoda.ru.net/climate/35188.htm. Läst 28 februari 2017.
- ^ ”Expo 2017 Astana”. Arkiverad från originalet den 20 september 2017. https://web.archive.org/web/20170920114700/https://expo2017astana.com/en/. Läst 28 februari 2017.
- ^ [a b] ”DN om Khan Shatyry”. http://www.dn.se/nyheter/varlden/astana-firar-i-varldens-storsta-talt/. Läst 28 februari 2017.
- ^ ”Befolkning i Astana, Kazakstan”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170808234837/http://www.stat.gov.kz/getImg?id=ESTAT133470. Läst 28 februari 2017.
- ^ ”Нур-Султанский лёгкий метрополитен” (på ryska). Википедия. 2022-01-11. https://ru.wikipedia.org/w/index.php?title=Нур-Султанский_лёгкий_метрополитен&oldid=119302501. Läst 6 februari 2022.
- ^ ”IIHF - Astana becomes Nur-Sultan” (på engelska). IIHF International Ice Hockey Federation. https://www.iihf.com/en/events/2019/wmia/news/10273/astana-becomes-nur-sultan. Läst 9 maj 2019.
- ^ ”СК Акжайык | Официальный сайт СК Акжайык”. sc-akzhayik.kz. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171016121136/http://sc-akzhayik.kz/. Läst 9 maj 2019.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- ”Storstaden på stäppen”. National geographic magazine (svensk utg.) (2): sid. 70-83. 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Astana.
| ||||||||
| |||||||||||
| ||||||||||
.svg)
|