Nordsamiska naturobjekt på kartorna
Utseende
Nordsamiska naturobjekt på kartorna redovisar betydelsen av ortnamnsefterled och adjektiv i namn på naturobjekt, som används på kartor i nordsamiska områden, som de definierats av Lantmäteriet.[1] Det nordsamiska området sträcker sig även in i Norge, Finland och mindre delar av nordvästra Kolahalvön.
Nordsamiska tecken
[redigera | redigera wikitext]Det nordsamiska alfabetet har sju tecken som inte finns i det svenska alfabetet, Á, Č, Đ, Ŋ (ng-ljud), Š (sj-ljud), Ŧ (tj-ljud) och Ž. Dessa tecken är markerade med gult i nedanstående figur.[2]
Nordsamiska alfabetet | ||||||||||||||||||||||||||||
A | Á | B | C | Č | D | Đ | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | Ŋ | O | P | R | S | Š | T | Ŧ | U | V | Z | Ž |
a | á | b | c | č | d | đ | e | f | g | h | i | j | k | l | m | n | ŋ | o | p | r | s | š | t | ŧ | u | v | z | ž |
Bokstäver i svenska alfabetet som saknas | ||||||||||||||||||||||||||||
Q | W | X | Y | Å | Ä | Ö |
Nordsamiska naturnamnsefterled
[redigera | redigera wikitext]Tabellen visar de vanligaste naturnamnsefterleden på berg, sjöar, vattendrag och andra naturobjekt i det nordsamiska områdena.[3]
Svenska | Nordsamiska | Exempel |
---|---|---|
Berg | ||
Klippbrant | bákti | Liddubákti |
Fjällsluttning | buolda | Gállubuolda |
Spetsig fjälltopp, brant högfjäll | gáisi | Giebmegáisi |
Berg med rund kontur | oaivi | Váimuoaivi |
Fjällaxel från större fjäll | oalgi | Skárttoalgi |
Fjälltopp | čohkka | Gaskkasčohkka |
Fjällrygg, ås | čorru | Govggečorru |
Litet fjäll | váráš | Rássádjakváráš |
Fjällhöjd med god utsikt | várdu | Geargevárdu |
Berg, fjäll | várri | Guodevárri |
Sjöar | ||
Sjö | jávri | Gaska Gáidumjávri |
Sjöar | jávrrit | Lihtijávrrit |
Liten sjö | jávrráš | Duortnosjávrráš |
Småsjöar | jávrrážat | Čeabetjávrrážat |
Vik | luokta | Ribakluokta |
Smal vik | vuopio | Pirttivuopio |
Vattendrag | ||
Vattenfall | gorži | |
Bäck, å | johka | Čeakčajohka |
Vidare del av å eller älv | luoppal | Bieggaluoppal |
Å, älv | eatnu | Gáidumeatnu |
Övrigt | ||
Myr | jeaggi | Báhtukjeaggi |
Stor myr | áhpi | Šiškká-ahpi |
Glaciär | jiekŋa | Ruostajiekŋa |
Högslätt | láhku | Darfálláhku |
Ravin | gorsa | Čievrragorsa |
Smal sänka, skåra i en fjällrygg | gurra | Sáttogurra |
Udde, näs | njárga | Sirččámnjárga |
Äng, fält | gieddi | Hoaŋggágieddi |
Svårtillgänglig dal | riehppi | Gáhpoluohriehppi |
Ö, holme | suolo | Vuoresuolo |
Utlöpare från ett fjäll | njunni | Guolbannjunni |
Fjälldal, dalgång | vággi | Guodekvággi |
Riktning, storlek | ||
Västra | alip | Alip Suoričohkka |
Östra | lulip | Lulip Suoričohkka |
Övre | bajit | Bajit Sieiddivárri |
Nedre, lägre | vuolit | Vuolit Sieiddivárri |
Mellersta | gasskas | Gasskasčohkka |
Stora | stuor | Stuor Alddas |
Liten, lilla | unna | Unna Aldasaš |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Minoritetsspråk”. Lantmäteriet. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Ortnamn/Minoritetssprak/. Läst 23 januari 2020.
- ^ Ann-Christin Mattisson (1993). ”Samiska ortnamn på fjällkartorna”. LMV-Rapport (Lantmäteriet, Gävle) (19). ISSN 0280-5731. https://www.lantmateriet.se/contentassets/41a7acabed464c519755771a3b760b84/ortnamn-och-namnvard_nr3.pdf. Läst 23 januari 2020.
- ^ ”Samer.se - Samisk ordbok”. http://www.samer.se/2626.