Nordenankar
| Nordenankar | |
 | |
| Ursprung | Virserums socken, Småland |
|---|---|
| Stamfar | Lars i Korparyd |
| Adlad | 1756 1772 |
 Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1773 |
| Grad | Adlig ätt nr 1985 |
Nordenankar är en svensk adelsätt.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Ättens stamfader är en Lars i Korparyd i Virserums socken, som var ryttare under Karl X Gustavs polska krig och försvann 1655 i Polen.[1][2] Hans hustru uppges av Anrep ha hetat Ingrid, som levde i stor fattigdom sedan hon blivit änka.[1] Hon undervisade själv sin son Petrus Laurentii Corvinus i kristendom och svenska, innan han sändes vidare för utbildning.[1]
Petrus Laurentii Corvinus föddes samma år som fadern försvann i Polen.[1] Efter skolår i Växjö och i Braheskolan på Visingsö, studerade han vid Lunds universitet, och efter några år som rektor i Lund, prästvigdes han och blev filosofie magister.[1] Han var först kyrkoherde, och sedan hovpredikant för att slutligen efterträda sin svärfader som kyrkoherde i Virserums socken och sist prost över Aspeland, på vilken post han avled i pesten 1710.[1] Corvinus hustru Christina var syster till biskop Samuel Wiraenius och hennes mor Ingeborg antas ha tillhört ätten Grip. Ett annat syskon, Sabina blev stammoder till von Hagendorn.[1]
Av Corvinus barn, blev sonen Daniel Petri Corvinus skolrektor i Eksjö och Vadstena innan han prästvigdes och blev kyrkoherde i Hagebyhöga socken.[1] Han var gift med Christina Lindevall. Hennes far Johan Lindevall var kyrkoherde i Korsberga och hennes mor hette Brita Walleria.[1] Dessa båda fick tre söner.[1] Äldste sonen Johan Corvin adlades med namnet Nordenankar år 1756, och introducerades 1773 på nummer 1985.[1][2] Han gjorde Fliseryd till fideikommiss, vilket kom att ärvas av en brorson.[1] Han var emellertid ogift, varmed hans båda bröder Alexander och Daniel adopterades på hans adelskap år 1772, och introducerades med honom året därefter.[1][2] Daniel slöt sin gren 1820.[1] Nordenanckar var överste i Artilleriet men likaså ogift.[1] Ätten kom därför att utgå från den tredje brodern, överste Alexander Corvin nobil. Nordenanckar till Bankeberg, med barn ur dennes äktenskap med Christina Dorothea Hammarsköld.[3] Han gifte sedan om sig med en pommersk adelsdam, men fick bara ett dödfött barn i det äktenskapet. Alexander Nordenankar var ett framstående namn inom fortifikationen och ingenjörskåren.[3]
En av sönerna, översten Johan Fredrik Nordenankar, ärvde Fliseryd, och var gift med Fredrika Charlotta Löwenhielm, vars mor tillhörde ätten Uggla nr 100. Från dem utgår huvudmannagrenen.[3] En bror till honom var Gustaf Peter Nordenankar till Bankeberg, som var landshövding i Kalmar län.[3]
Enligt Skatteverket fanns den 31 december 2023 29 personer med efternamnet Nordenankar.[4] Huvudman är Johan Nordenankar, född 1939, fil kand, pol mag och fideikommissarie.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] ”Nordenankar nr 1985”. Adelsvapen-Wiki. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Nordenankar_nr_1985. Läst 26 januari 2025.
- ^ [a b c] ”Nordenankar”. Minerva. www.riddarhuset.se. https://minerva.riddarhuset.se/att/nordenankar/. Läst 26 januari 2025.
- ^ [a b c d] Gabriel Anrep; Adam Lewenhaupt. ”817 (Sveriges Ridderskaps och Adels Kalender / 1923 - Fyrtiosjätte årgången)”. runeberg.org. https://runeberg.org/adelskal/1923/0823.html. Läst 26 januari 2025.
- ^ ”Sök hur många som har ett visst namn”. www.skatteverket.se. https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/namn/bytaefternamn/sokhurmangasomharettvisstnamn.4.515a6be615c637b9aa413027.html. Läst 26 januari 2025.