Hoppa till innehållet

Norbergit

Från Wikipedia
Norbergit
Norbergitkristall på kalcitfrån Oakssaung Hill, Mogok, Mandalay, Burma
KategoriNesosilikat,
GruppHumitgruppen
Dana klassificering52.3.2a.1
Strunz klassificering9.AF.40
Kemisk formelMg3(SiO4)(F,OH)2
FärgBrun, gul, gul-orange, orange-brun, rosa med lila nyans, vit
FörekomstsättGranulär, skivformade kristallet sällsynta
KristallstrukturOrtorombisk
BrottOjämnt till subkonchoidalt
HållbarhetSpröd
Hårdhet (Mohs)6,0 – 6,5
GlansGlasaktig till hartsartad
RefraktionBiaxial (+)
Ljusbrytningnα=1,563,
nβ=1,567,
nγ=1,590
Dubbelbrytningδ = 0,027
PleokroismPleokroism: X = blekgul; Y = mycket blekgul; Z = färglös
TransparensTransparent till genomskinlig
StreckfärgVit
Specifik vikt3,177
ÖvrigtKan fluoresera kanariagult under SW UV-ljus
Referenser[1][2][3]

Norbergit är ett nesosilikatmineral med formeln (Mg,Fe2+)5(SiO4)2(F,OH)2 och ingår i humitgruppen. Den är ett sällsynt mineral som påträffades 1926 för första gången i Östanmossgruvan (järngruva) i Norberg, som det också fått namnet efter.[1][2][4]

Norbergit förekommer i kontaktmetamorfa zoner i karbonatbergarter som inträngt av plutoniska bergarter eller pegmatiter som tillför fluoret. Förknippade mineraler är dolomit, kalcit, tremolit, grossular, wollastonit, forsterit, monticellit, kuspidin, fluoborit, ludwigit, fluorit och flogopit.[3]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Norbergite, 18 januari 2024..
  • Geijer P. (1926): Norbergite and Fluoborite, two new minerals from the Norberg mining district, sid 84-85. Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar, band 48, häfte 1.
  • Hedin L-H. & Jansson M. 2007. Mineral i Sverige. Förlags AB Björnen.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Wikimedia Commons har media som rör norbergit.