Nikolaj Berdjajev
Nikolaj Berdjajev | |
Född | 18 mars 1874 Kiev, Kejsardömet Ryssland |
---|---|
Död | 24 mars 1948 (74 år) Clamart, Frankrike |
Region | Rysk filosofi |
Skola | Kristen existentialism ⋅ personalism |
Intressen | Kreativitet, eskatologi, frihet |
Influenser | Böhme, Serafim av Sarov, Kant, Baader, Chomjakov, Dostojevskij, Leontiev, Solovjov, Nietzsche, Frank, Hegel, Bulgakov, Sjestov |
Influerat | Ellul, Huxley, Kroner, Marcel, Džalto, Maurin, Watts, Frank, Bulgakov, Ivan Devčić, Mortimer Adler |
Nikolaj Aleksandrovitj Berdjajev (ryska: Николай Александрович Бердяев), född 18 mars 1874 (enl. n.s.; 6 mars enl. g.s.) i Kiev, död 24 mars 1948 i Clamart, var en rysk filosof.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Berdjajev föddes i en aristokratisk familj och läste under tonåren verk av Hegel, Schopenhauer och Kant. 1894 inledde han studier vid Kievs universitet, där han anslöt sig till den revolutionära studentrörelsen och blev marxist. Berdjajevs revolutionära engagemang gjorde dock att han relegerades och dömdes till tre års förvisning i Vologda 1897.[1] Efter att ha avtjänat sitt straff flyttade han 1904 till Sankt Petersburg. Samtidigt vände han sig gradvis bort från den ortodoxa marxismen, och försökte under inflytande av bland andra Vladimir Solovjov förena marxism med kristendom.[2]
Efter oktoberrevolutionen 1917 var Berdjajev kritisk till bolsjevikerna, bland annat på grund av deras ateism, och 1919 grundade han en privat akademi, Moskvas fria akademi för andlig kultur. 1920 blev han professor i filosofi vid Moskvauniversitetet, men 1922 utvisades han ur Ryssland och gick i exil i Berlin, där han grundade en akademi för filosofi och religion. Året därpå flyttade Berdjajev vidare till Paris, där han levde under resten av sitt liv och kom att publicera sina mest betydande verk.
Filosofi
[redigera | redigera wikitext]Berdjajev betraktade sig som religions-, moral- och historiefilosof. Han betraktade friheten och skapandet som sina filosofiska huvudteman. Han företräder en frihetsbaserad och eskatologiskt färgad kristen tro präglad av Fjodor Dostojevskij, som han betraktade som en av sina främsta andliga inspirationskällor. Andra bestämningar av hans ideal är en personalistisk och frihetlig socialism. Han står också existentialismen och mysticismen nära.[2] Berdjajevs tänkande bär dock en odiskutabel särprägel som gör det svårt att placera honom i några enkla kategorier. Berdjajev stod också i sin samtid utanför alla kollektiva strömningar; något som man kan finna väl dokumenterat i hans självbiografi Vägar till självkännedom.[3]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Asteroiden 4184 Berdyayev är uppkallad efter honom.[4]
Bibliografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Vägar till självkännedom
- Historiens mening
- Om Dostojevskij
- Den ryska idén
- Slavery and freedom
- The beginning and the end
- Towards a new epoch
- The fate of man in the modern world
- The Destiny of man
- The meaning of creative act
- The divine and the human
- Spirit and reality
- Truth and revelation
- Solitude and society
- The origin of russian communism
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
- Nordin, Svante (2011). Filosoferna: det västerländska tänkandet sedan år 1900. Stockholm: Atlantis. ISBN 978-91-7353-480-2
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nordin 2011, s. 362.
- ^ [a b] Nordin 2011, s. 363.
- ^ ”Nicolas Berdyaev – Self-Knowledge: An Essay in Autobiography”. Booktopia. https://www.booktopia.com.au/self-knowledge-nicolas-berdyaev/book/9781597312585.html. Läst 5 maj 2022.
- ^ ”Minor Planet Center 4184 Berdyayev” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4184. Läst 17 september 2023.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Stolpe, Sven (1983). Nikolaj Berdjajev. Borås: Norma. ISBN 91-85846-40-6
- Rönnbäck, Ivar (2006). Nikolaj Berdjajev: om andlig utveckling och globala överlevnadsfrågor. Umeå: WFP – World Future Press. ISBN 9163180200
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Nikolaj Berdjajev.