Hoppa till innehållet

Nihal

Från Wikipedia
Nihal (β )
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildHaren
Rektascension05t 28m 14,72316s[1]
Deklination-20° 45′ 33,9878″[1]
Skenbar magnitud ()+2,84[2]
Stjärntyp
SpektraltypG5 II[3]
B–V+0,82[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-13,6 ± 0,9[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -5,02[1] mas/år
Dek.: -85,92[1] mas/år
Parallax ()20,34 ± 0,18[1]
Avstånd160 ± 1  (49,2 ± 0,4 pc)
Absolut magnitud ()-0,65[5]
Detaljer
Massa3,5 ± 0,1[6] M
Radie16[7] R
Luminositet171[8] L
Temperatur5 450 ± 100[6] K
Metallicitet0,05[9] dex
Vinkelhastighet11[10] km/s
Ålder240[6] miljoner år
Andra beteckningar
Nihal, P Lep, Beta Leporis, Beta Lep, 9 Leporis, 9 Lep, BD-20 1096, FK5 204, GC 6762, HD 36079, HIP 25606, HR 1829, PPM 248938, SAO 170457, WDS 05282-2046A. [3]

Nihal[11] eller Beta Leporis (β Leporis, förkortat Beta Lep, β Lep) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Haren. Den har en skenbar magnitud på 2,84[2] och är synlig för blotta ögat och den näst ljusaste stjärnan i stjärnbilden.[7] Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 20,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 160 ljusår (ca 49 parsek) från solen.

Beta Leporis har det traditionella namnet Nihal som är arabiska för ”släcka sin törst”. Den tillfälligt förekommande stavningen Nibal beror troligen på en felskrivning.[12] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin av juli 2016[14] innehöll en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN och som inkluderade namnet Nihal för denna stjärna.

Nihal är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G5 II[3]. Den är omkring 240 miljoner år gammal[6] vilket är tillräckligt med tid för en stjärna av denna storlek till att förbruka vätet i dess kärna och utvecklas bort från huvudserien och bli en ljusstark jätte.[3] Den har en massa som är ca 3,5[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 16[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 171[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 450[6] K.

Beta Leporis är en tvåstjärnig konstellation och kan vara en dubbelstjärna. Med hjälp av adaptiv optik på AEOS-teleskopet vid Haleakala observatorium har noterats att paret är separerat med 2,58 bågsekunder vid en positionsvinkel på 1,4°.[15] Beta Leporis B har observerats variera i ljusstyrka och är katalogiserad som misstänkt variabel stjärna av NSV 2008.[16]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99). Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b c d] "CCDM J05283-2046AB -- Double or multiple star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2011-12-27
  4. ^ Evans, D. S., "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", in Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30 held at the University of Toronto 20-24 June, 1966, Academic Press, London, p. 57, Bibcode:1967IAUS...30...57E
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d e f] Lyubimkov, Leonid S.; et al. (February 2010), "Accurate fundamental parameters for A-, F- and G-type Supergiants in the solar neighbourhood", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 402 (2): 1369–1379, arXiv:0911.1335 , Bibcode:2010MNRAS.402.1369L, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15979.x
  7. ^ [a b c] Kaler, James B., "Nihal", Stars, archived from the original on 2008-12-10, retrieved 2008-11-18
  8. ^ [a b] Mallik, Sushma V. (December 1999), "Lithium abundance and mass", Astronomy and Astrophysics, 352: 495–507, Bibcode:1999A&A...352..495M
  9. ^ Luck, R. Earle; Wepfer, Gordon G. (November 1995), "Chemical Abundances for F and G Luminosity Class II Stars", Astronomical Journal, 110: 2425, Bibcode:1995AJ....110.2425L, doi:10.1086/117702
  10. ^ Bernacca, P. L.; Perinotto, M. (1970). "A catalogue of stellar rotational velocities". Contributi Osservatorio Astronomico di Padova in Asiago. 239 (1). Bibcode:1970CoAsi.239....1B.
  11. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  12. ^ Allen, Richard Hinckley (1899), Star-names and Their Meanings, New York: G. E. Steichert, pp. 265, 269
  13. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  14. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  15. ^ Roberts, Lewis C., Jr. (May 2011), "Astrometric and photometric measurements of binary stars with adaptive optics: observations from 2002", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 413 (2): 1200–1205, arXiv:1012.3383 , Bibcode:2011MNRAS.413.1200R, doi:10.1111/j.1365-2966.2011.18205.x
  16. ^ "NSV 2008, database entry", New Catalogue of Suspected Variable Stars, the improved version, Moscow, Russia.: Sternberg Astronomical Institute, retrieved 2008-11-18

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]