Nedre Gailanjaure
Land | ![]() |
---|---|
Län | Västerbottens län |
Kommun | Vilhelmina kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Vilhelmina socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 65°07′45″N 15°27′26″Ö / 65.12918°N 15.45729°Ö |
SWEREF 99 TM | 7222929, 521460 |
Mått | |
Areal | 0,742 km² [1] |
Höjd | 850 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 4,42 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Ångermanälvens huvudavrinningsområde (38000) |
Utflöde | Krutån |
VattendragsID (VDRID) | 723665-149932 |
GeoNames | 2689885 |
Status[1] | |
Ekologisk status | ![]() |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | ![]() |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | ![]() |
Övergödning | ![]() |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | ![]() |
Främmande arter | ![]() |
Flödesförändringar | ![]() |
Kontinuitetsförändringar | ![]() |
Morfologiska förändringar | ![]() |
Källa | VISS (SE722446-148399) |
Övrigt | |
SjöID | 722446-148399 |
ID vattenförekomst | SE722446-148399 |
Vattenytans ID (VYID) | 722516-148368 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
Natura 2000 | Marsfjället (SE0810059)[3] |
Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 722591-148328 |
Namn | Utloppet av Nedre Gailanjaure |
Areal | 6,03 km² |
Vattenytor | 0,7413 km² |
Sjöprocent | 12,29 % |
Ackumulerad areal uppströms | 16,91 km² |
Biflödesordning | 3 |
Utflöde | Krutån |
VattendragsID (VDRID) | 723665-149932 |
Avstånd till havet | 432 km |
Medelhöjd | 967 m ö.h. |
Område nedströms | 722595-148537 |
Källor | [4][5][6] |
Nedre Gailanjaure är en sjö i Vilhelmina kommun i Lappland och ingår i Ångermanälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,742 kvadratkilometer och ligger 850 meter över havet. Nedre Gailanjaure ligger i Marsfjället Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Krutån.
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Nedre Gailanjaure ingår i det delavrinningsområde (722591-148328) som SMHI kallar för Utloppet av Nedre Gailanjaure. Medelhöjden är 967 meter över havet och ytan är 6,03 kvadratkilometer. Räknas de 5 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 16,91 kvadratkilometer. Krutån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 432 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (88 procent). Avrinningsområdet har 0,74 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 12,3 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Nedre Gailanjaure på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |