Natriumditionit
Natriumditionit | |
| |
Systematiskt namn | Natriumhydrosulfit |
---|---|
Övriga namn | Hydrolin |
Kemisk formel | Na2S2O4 |
Molmassa | 174,107 g/mol |
Utseende | vitt till gråaktigt kristallint pulver |
CAS-nummer | 7775-14-6 |
Egenskaper | |
Densitet | 2,19 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | Lättlösligt g/l |
Smältpunkt | 52 °C |
Kokpunkt | Sönderdelas °C |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Natriumditionit, eller natriumhydrosulfit, är ett salt av syran H2S2O4 och är den vanligaste hydrosulfiten. Det uppträder som tunna glänsande prismor, lösliga upp till ca 20 % i vatten. Det kan lagras under lång tid i torrt tillstånd, medan det snabbt sönderfaller vid kontakt med fuktighet. Det förekommer i vattenfritt tillstånd som ett gråvitt pulver, med en svag svavelaktig lukt.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Natriumditionit kan framställas genom elektrolytisk reduktion av natriumbisulfit, men tillverkning sker vanligen genom reduktion med metallisk zink.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Alla hydrosulfiter är utpräglade reduktionsmedel för färgämnen och nitroföreningar. Vid textilfärgning används de vid förkypning av alla kypfärgämnen, som indigo-, indantren- och hydronfärgämnen. Hydrosulfiter kan också användas till blekning av tvål, bast, halm, sockersaft, kokos och ull.[1] Natriumditionit har använts för reducerande blekning (med måttlig ljushetshöjning) av mekaniska pappersmassor, såsom till exempel slipmassa och termomekanisk massa för tidningspappersproduktion, men har för blekning av dessa massaslag i huvudsak ersatts av väteperoxid, som har högre ljushetshöjande effekt.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Sodium dithionite, 23 november 2011.