Hoppa till innehållet

NR Canis Majoris

Från Wikipedia
NR Canis Majoris
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora hunden
Rektascension07t 27m 07,99012s[1]
Deklination-17° 51′ 53,5058″[1]
Skenbar magnitud ()+5,60[2] (5,66 + 9,23)[3]
Stjärntyp
SpektraltypF2 V[4]
B–V+0,314 ± 0,002[2]
VariabeltypDelta Scuti-variabel[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-29,2 ± 2,9[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -2,420[1] mas/år
Dek.: +1,388[1] mas/år
Parallax ()10,9688 ± 0,0917[1]
Avstånd297 ± 2  (91,2 ± 0,8 pc)
Absolut magnitud ()+0,78[2]
Detaljer
Massa1,62[6] eller
2,18 ± 0,04[7] M
Radie3,90 +0,18−0,24[1] R
Luminositet37,4 ± 0,4[1] L
Temperatur7 227 +238−160[1] K
Vinkelhastighet185[8] km/s
Ålder1,494[6] miljarder år
Andra beteckningar
HD 58954, AKARI-IRC-V1, J0727079-175153, BD-17 1980, CCDM J07271-1752A, GSC 05970-01268, HD 58954A, HIC 36186, HIP 36186, HR 2853, IRAS 07248-1745, 2MASS J07270799-1751535, PPM 218671, SAO 152894, TD1 10172, TYC 5970-1268-1, UCAC4 361-029993, uvby98 100058954, NR Canis Majoris, WDS J07271-1752A, WISE J072707.99-175153.3, Gaia DR3 3026832645147157760, Gaia DR2 3026832645147157760[9][10]

NR Canis Majoris eller HD 58954, är en dubbelstjärna[11] i mellersta delen av stjärnbilden Stora hunden öster om Sirius och Gamma Canis Majoris. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 5,60[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 10,97 mas[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 300 ljusår (ca 91 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -29 km/s[2] och beräknas att om cirka tre miljoner år komma inom ett avstånd av ca 14[12] ljusår då den kommer att vara den starkast lysande stjärnan med en potentiellt skenbar magnitud av –0,88.[13]

Ljuskurva för NR Canis Majoris, plottad från TESS-data.[14]

Primärstjärnan NR Canis Majoris A är en vit stjärna i huvudserien av spektralklass F2 V.[4] Den är en Delta Scuti-variabel som varierar med några hundradels magnitud med en period av ca 16 timmar.[15] Den har en massa av ca 1,6[6] solmassa, en radie av ca 3,9[1] solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 37[5] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 7 200 K.[4] Den har en snabb rotation med en projicerad rotationshastighet på 185 km/s, vilket ger stjärnan en ekvatorial utbuktning som uppskattas vara 8 procent större än polarradien.[8]

Följeslagaren NR Canis Majoris B är en stjärna med skenbar magnitud 9,23 och låg 2005 med en vinkelseparation av 1,3 bågsekund vid en positionsvinkel på 39°.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NR Canis Majoris, 18 juli 2024.
  1. ^ [a b c d e f g h i j] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e f] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. S2CID 119257644.
  3. ^ Mason, B. D.; et al. (2014). "The Washington Visual Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920. Hämtad 2015-07-22.
  4. ^ [a b c] Houk, Nancy; Smith-Moore, M. (1978). Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars. Vol. 4. Ann Arbor: Department of Astronomy, University of Michigan. Bibcode:1988mcts.book.....H.
  5. ^ [a b] Samus, N. N.; et al. (2017). "General Catalogue of Variable Stars". Astronomy Reports. 5.1. 61 (1): 80–88. Bibcode:2017ARep...61...80S. doi:10.1134/S1063772917010085. S2CID 125853869.
  6. ^ [a b c] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015). "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets". The Astrophysical Journal. 804 (2): 146. arXiv:1501.03154. Bibcode:2015ApJ...804..146D. doi:10.1088/0004-637X/804/2/146. S2CID 33401607.
  7. ^ Zorec, J.; Royer, F. (2012). "Rotational velocities of A-type stars. IV. Evolution of rotational velocities". Astronomy & Astrophysics. 537: A120. arXiv:1201.2052. Bibcode:2012A&A...537A.120Z. doi:10.1051/0004-6361/201117691. S2CID 55586789.
  8. ^ [a b] van Belle, Gerard T. (March 2012). "Interferometric observations of rapidly rotating stars". The Astronomy and Astrophysics Review. 20 (1): 51. arXiv:1204.2572. Bibcode:2012A&ARv..20...51V. doi:10.1007/s00159-012-0051-2. S2CID 119273474.
  9. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+58954. Hämtad 2024-07-26.
  10. ^ "NR CMa". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 12 februari 2017.
  11. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x. S2CID 14878976.
  12. ^ Bailer-Jones, C. A. L. (March 2015). "Close encounters of the stellar kind". Astronomy & Astrophysics. 575: 13. arXiv:1412.3648. Bibcode:2015A&A...575A..35B. doi:10.1051/0004-6361/201425221. S2CID 59039482. A35.
  13. ^ Tomkin, Jocelyn (April 1998). "Once and Future Celestial Kings". Sky and Telescope. 95 (4): 59–63. Bibcode:1998S&T....95d..59T.
  14. ^ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Retrieved 8 December 2021.
  15. ^ Watson, Christopher (4 January 2010). "LS Canis Majoris". AAVSO Website. American Association of Variable Star Observers. Hämtad 12 juli 2014.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]