Hoppa till innehållet

NR-1

Från Wikipedia
NR-1
Deep Submergence Vessel NR-1.
Deep Submergence Vessel NR-1.
Allmänt
Historik
Sjösatt25 januari 1969
I tjänst27 oktober 1969
ÖdeTagen ur tjänst för att skrotas den 21 november 2008
Tekniska data
Längd45 m (varav 29,3 m är trycksatt)
Bredd4,8 m
Djupgående1,2 m
Deplacement400 ton
Maskin1 kärnreaktor, 1 turbogeneratorer, 2 externa motorer, 2 propellrar; 4 infällda drivaggregat (monterad diagonalt i 2 "x-formationer")
Maximal hastighet4,5 knop
Fart i u-läge3,5 knop
Dykdjup725 m
Besättning3 officerare, 8 manskap, 2 vetenskapsmän

Deep Submergence Vessel NR-1 var världens minsta atomubåt, avsedd för såväl oceanografisk forskning liksom underrättelseinhämtning, och som tillhörde USA:s flotta från 1969 till 2008.

Fartyget byggdes på Electric Boat Company i Groton, Connecticut och dess hemmahamn under hela tjänstgöringstiden var på närbelägna Naval Submarine Base New London.

Idén bakom NR-1 med en kärnkraftsdriven miniubåt kom från Hyman Rickover.[1] NR-1 hade hjul och kunde köra på havsbotten samt hade griparmar. En stor del av uppdragen som utfördes med NR-1 under det kalla kriget är alltjämt hemligstämplade. Efter att rymdfärjan Challenger förolyckats 1986 användes NR-1 för att lokalisera vrakdelar.

  • Lee Vyborny and Don Davis (2003). Dark Waters: An Insider's Account of the NR-1, The Cold War's Undercover Nuclear Sub. New American Library. ISBN 0451207777 
  1. ^ ”NR-1: The beginning” (på engelska). ussnautilus.org. Submarine Force Museum Association. 15 april 2015. https://ussnautilus.org/nr-1-the-beginning/. Läst 24 oktober 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Wikimedia Commons har media som rör NR-1.