Polisen i Sverige

Polisen
Polisens heraldiska vapen
Underordnad	Sveriges regering
Departement	Justitiedepartementet
Ansvarigt statsråd	justitieministern
Organisationstyp	Polis
Ledning	Polismyndigheten Säkerhetspolisen
Säte	Stockholm
Kommun	Stockholms kommun
Län	Stockholms län
Syfte	Upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.
Föregångare	Statspolisen
Inrättad	1 januari, 1965
Rikspolischefen
Antal anställda	37 302 (2023)
Instruktion	SFS 1984:387 (lagen.nu)
Webbplats	polisen.se

Polisväsendet i Sverige ska enligt lagen arbeta för att "upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp". Den är uppdelad i Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Polisman är i Sverige en person som tjänstgör inom polisen med sådan tjänsteställning som anges i polisförordningen (2014:1104). Även personer som tjänstgör som militärpoliser inom försvarsmakten enligt förordning (1980:123) är att anses som polisman. Polisman skall under tjänstgöring ha med sig tjänstekort för polisman (i folkmun kallat "polislegitimation") eller polisbricka.

Den svenska polismyndigheten har cirka 38 500 medarbetare, varav cirka 23 500 poliser.

Svenska polisens historia

Plymouth Valiant polisbil från 1974.

Från 1500-talet upprätthölls lagen av länsmän med hjälp av fjärdingsmän. 1850 års reform bestämde att det skulle finnas poliser i städer och köpingar och en fjärdingsman i varje socken, och vid början av 1900-talet fanns det cirka 2 800 stycken i Sverige.

1910 inrättades en polisskola i Uppsala, vilket var den första egentliga polisutbildningen i Sverige. 1935 infördes de första radiobilarna på prov hos Polisen i Göteborg. 1958 började de första kvinnorna sin tjänst.

Vid 1962 och 1964 års riksdagar beslutades det att polisen i Sverige skulle förstatligas, vilket genomfördes den 1 januari 1965. I och med detta fick Sverige 119 polisdistrikt istället för 554. I samband med förstatligandet bildades Rikspolisstyrelsen som samordnande myndighet för polisverksamheten, skillnaden mellan fjärdingsmän och poliskonstaplar upphörde, sjöpolisen bildades, alla polisbilar målades svart-vita (med undantag för civilbilar) och patrullerande poliser upphörde att bära sabel.

1 januari 2015 omorganiserades Polisen och 21 polismyndigheter slogs samman till de båda myndigheterna Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. 2016 tjänstgjorde cirka 20 000 poliser i Sverige och cirka 8000 civilanställda. Bland dessa finns civila utredare, specialister, administrativ personal, kommunikatörer och övriga med civil kompetens men utan polismans befogenhet. Totalt hade Polismyndigheten drygt 28 500 anställda.

Organisation

Polisen i Sverige är sedan 1 januari 2015 omorganiserad till myndigheterna Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Polismyndigheten

Polismyndigheten är en myndighet under regeringen och sorterar under Justitiedepartementet. Polismyndigheten är en enrådighetsmyndighet med rikspolischefen som chef.

Polisregioner

Polisregionerna med huvudsätena som röda punkter.

Polismyndigheten är indelad i polisregioner som i sin tur är indelade i polisområden. Varje polisregion leds av en regionpolischef och en biträdande regionpolischef. Alla polisregioner har enheter för utredning, underrättelse och operativ verksamhet, samt ett regionkansli.

Polisregioner

Region	Huvudort	Län
Polisregion Nord	Umeå	Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län
Polisregion Mitt	Uppsala	Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län
Polisregion Bergslagen	Örebro	Dalarnas, Värmlands och Örebro län
Polisregion Stockholm	Stockholm	Gotlands och Stockholms län
Polisregion Väst	Göteborg	Västra Götalands och Hallands län
Polisregion Öst	Linköping	Jönköpings, Södermanlands och Östergötlands län
Polisregion Syd	Malmö	Blekinge, Kronobergs, Kalmar och Skåne län

Polisområden

Polisområdena omfattar i de flesta fall ett helt län. De största länen är indelade i mer än ett polisområde.

Varje polisområde leds av en polisområdeschef och en biträdande polisområdeschef. Ett polisområde har enheter för utredning och underrättelse, lokalpolisområden och ett kansli.

Lokalpolisområden

Ett polisområde är indelat i lokalpolisområden som ska ha enheter för utredning, brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet. Lokalpolisområdet kan också ha en enhet för stöd- och service.

Nationella operativa avdelningen

Nationella operativa avdelningen för bland annat Nationella insatsstyrkan, Polisflyget, Nationella bombskyddet, Nationella ledningscentralen, samordning av flera myndigheters insatser mot grov organiserad brottslighet samt fungera som nationell kontaktpunkt mot Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt.

Polisutbildningen

Polisutbildningen innefattar fem terminers heltidsstudier och ges vid Södertörns högskola i Stockholm, Linnéuniversitetet i Växjö, Umeå universitet, Malmö universitet samt Borås högskola. Femte terminen består i en aspiranttjänstgöring på ett lokalpolisområde där man tjänstgör som polis under vissa begränsade former. Utbildningen ges som uppdragsutbildning. Efter avslutad polisutbildning och godkänd aspiranttjänstgöring anställs man som polisassistent. Polishögskolan ansvarar för polisprogrammet.

Antalet anställda

Ridande polis 2004.

Poliser informeras om färdvägen inför ett kulturevent i Stockholm 2018.

Antal anställda 2000–2021	Andelen poliser och civilanställda 2000 och 2021
År Totalt Poliser Civila 2000 22 294 16 089 6 205 2001 22 708 16 120 6 588 2002 22 918 16 149 6 769 2003 23 062 16 292 6 770 2004 23 644 16 891 6 753 2005 23 940 17 073 6 867 2006 24 631 17 423 7 208 2007 25 838 17 866 7 972 2008 26 122 18 321 7 801 2009 26 891 19 144 7 747 2010 28 017 20 292 7 725 2011 28 382 20 398 7 984 2012 28 347 19 890 8 457 2013 28 488 19 911 8 577 2014 28 689 20 051 8 638 2015 28 264 19 903 8 361 2016 29 517 20 025 9 492 2017 29 599 19 741 9 858 2018 30 339 20 040 10 299 2019 31 728 20 423 11 305 2020 33 726 20 942 12 784 2021 34 211 21 386 12 825	År 2000   poliser (72 %)   civilanställda (28 %)	År 2021   poliser (63 %)   civilanställda (37 %)

Kritik av organisationens effektivitet

2006 års förvaltningskommitté pekade i sitt slutbetänkande 2008 (SOU 2008:118) ut den svenska polisen som ineffektiv.

När Regeringen Reinfeldt tillträdde 2006 fick polisen historiskt stora resurstillskott. Trots detta blev polisen sämre på att klara upp brott och polisens tillgänglighet minskade. Enligt rikspolisstyrelsen klarades endast 17% brott upp, den lägsta siffran på 80 år. Endast 1 av 40 inbrott klarades upp. Andelen brott som klaras upp var 2012 den lägsta på åtta år trots fler poliser. Den negativa trenden fortsatte och hösten 2013 kom statistik från BRÅ som visade att polisen löst 15500 färre brott, 12% färre, än samma period 2012.

Enligt polisforskaren Rolf Granér ledde ineffektiviteten 2016 till så svår resursbrist att förundersökningsledare tvingades att snarare leta efter skäl att lägga ner utredningar än att söka efter skäl att gå vidare med dem.

Kritik av organisationens kultur

Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet (som har omkring 21000 medlemmar och representerar 97% av alla poliser), sade att organisationens kultur inte klarar att ta till sig av kritik. Även polisforskaren och lektor på polisutbildningen vid Linnéuniversitetet Rolf Granér menade 2016 att polisens organisation inte kunde ta till sig av kritik som nonchalerades, bortförklarades eller stoppades istället för att välkomnas den och att lösningar eftersöktes. Han tillade att den hade påtagligt svårt att lära av sina misstag och att utvärdera sig själv. Att göra något var viktigare än kvalitén på det som gjordes.

År 2015 sade 832 poliser upp sig vilket var den högsta siffra dittills noterad, de nyutbildade polisaspiranterna var 646 till antalet och innebar ett underskott på 186 poliser. En ökning noterades i uppsägningar bland poliser i åldrarna yngre än 40 och 40-60 år, förutom att fler poliser väljer att pensionera sig före 65 års ålder. Polisförbundet menar att ökningen beror på en omorganisation som deras medlemmar är missnöjda med. En grupp poliser som sagt upp sig rekryterades av Migrationsverket och Försäkringskassan.

Kritik av yrkesgruppens löner och svårigheter med rekrytering

Många poliser upplever att deras lön inte kompenserar för de risker som är förknippade med yrket. Polisfacket har kämpat för att höja ingångslönerna för poliser generellt i landet. Medianlönen för en polis i riket ligger på 26.000. I januari 2020 kom en rapport som beskriver svårigheterna att uppnå de mål om 10.000 nya poliser över en fyra års period. Bland annat så har siffrorna om att totalt 651 personer antagits till vårterminen 2020 sänkt förväntningarna, vilket är långt ifrån de 1 045 som krävs för att hålla rätt ökningstakt av yrkesgruppen. Riksdagens utredningstjänst, RUT, beräknar att med den rekryteringsnivån kommer kraven att nås först 2028, vilket är fyra år senare än politikernas krav.

Verksamheten

Svensk polis utför nykterhetskontroll.

Hastighetskontroll med laserpistol vid en skola.

Beriden polis eskorterar Högvakten över Norrbro i Stockholm.

Förutom ren brottsbekämpning handhar polisen även utfärdande av pass och nationella id-kort, trafikfrågor, tillståndsgivning, vapenärenden, hittegods och narkotikafrågor. Man jobbar också med anmälningar vid brottsmisstanke och förebyggande av brott. Vissa arbetsuppgifter som tidigare utfördes av poliser utförs numera allt oftare av ordningsvakter. Orsaken till detta brukar ofta motiveras med resursbrist hos polisen. Eftersök av försvunna personer är också det ett polisiärt ansvarsområde samt räddningsaktioner i fjällvärlden där man samarbetar med fjällräddningen.

Det brottsförebyggande arbetet underlättas bland annat genom en polisorganisation där områdespoliser har ansvaret för en stor del av det dagliga arbetet. En områdespolis är en polis som riktar in sig på att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande inom ett lokalområde utöver det vanliga polisarbetet.

En ingripandepolis är, till skillnad från en områdespolis, en polisanställd som främst arbetar med att rycka ut på uppdrag som kommer in via bland annat 112.

Polisens arbetsuppgift kan vara att patrullera vissa geografiska områden i bil, på cykel, till häst eller till fots och ingripa när någon behöver hjälp eller om de ser något misstänkt. Polisen får akuta utryckningsuppdrag, till exempel om en butik blivit rånad eller om det har hänt en trafikolycka. Övervakning av idrottsevenemang, konserter eller demonstrationer är andra uppdrag. Vid trafikövervakning kontrolleras hastighet, nykterhet, behörighet, bilbälte samt fordonets utrustning och eventuella last.

Polisen informerar olika grupper i samhället om hur man förebygger brott. Man är till exempel ofta med i trafikundervisningen samt lag- och rättsundervisningen i grundskolan. Polisen bedriver även i vissa fall opinionsbildning för rådande lagar. Detta främst genom att polisen deltar i antinarkotikakampanjer tillsammans med exempelvis skola, socialtjänst, Kriminalvården och Tullverket.

Att spana efter misstänkta personer och försvunna föremål är andra exempel på polisuppgifter. Polisen skriver också rapporter och protokoll efter olika ingripanden och händelser.

Brottsbekämpning

När brott har begåtts så tar polisen emot brottsanmälningar från allmänheten. Polisens nödtelefonnummer (SOS Alarm) är 112. Numera kan man även ringa till 114 14 för mindre akuta fall. Nödsamtal ska alltid ringas in till 112. Det är ännu så länge inte möjligt att skicka ett fotografi bildbevis/signalement från en mobiltelefon med kamera, eftersom polisen ännu inte har utrustning för att mottaga sådant.

I samband med ett ingripande, där det finns misstanke om brott, gör polisen en utredning. De kan då titta på eventuella bildbevis/signalement i till exempel mobilkamera. Om det gäller enklare ärenden utreder områdespoliserna omständigheterna kring brottet. Det kan till exempel gälla att förhöra vittnen och misstänkta samt de människor som anser att de blivit utsatta för brott. Andra arbetsuppgifter är att göra tekniska undersökningar som att säkra fingeravtryck eller samla in viktiga föremål vid brottsplatsen. I utredningen kan också ingå att fotografera och göra skisser.

Krishantering

Polisen har speciella enheter som används vid svårare ordningsstörningar eller allvarliga hot mot säkerheten, till exempel de regionala insatsstyrkorna baserade i storstadsregionerna (f.d Piketen) och Nationella insatsstyrkan. Vid mer omfattande påfrestningar fanns det tidigare även möjlighet att få förstärkning från Beredskapspolisen.

Särskild polistaktik (SPT)

Särskild polistaktik (SPT) är ett koncept som används av polisen vid allvarliga händelser, som demonstrationer och idrottsevenemang, för att säkerställa ordning och säkerhet. SPT fokuserar på förebyggande åtgärder och kommunikation för att undvika konflikter, snarare än att kontrollera folksamlingar genom fysiska åtgärder. Poliser, både uniformerade och civilt klädda, arbetar för att skapa förtroende och informera deltagarna, samt hantera situationer vid behov, exempelvis genom att reglera trafik eller skydda mot angrepp. Vid allvarliga hot kan polisen använda tårgas. Taktiken bygger på fyra konfliktreducerande principer: kunskap, underlättande, kommunikation och differentiering, och syftar till att främja social kontroll i folksamlingar. SPT baseras på forskning om oroligheter vid idrottsevenemang.

Särskild händelse

En särskild händelse är en oväntad eller planerad situation som kräver en speciell organisation och ledning utanför den ordinarie polisverksamheten, exempelvis vid naturkatastrofer, terrordåd eller större evenemang som demonstrationer och fotbollsmatcher med hög hotbild. Beslut om att inleda en särskild händelse fattas av den regionala eller nationella polischefen beroende på händelsens omfattning. Vid en särskild händelse utses en kommenderingschef som ansvarar för insatsen, och en stab bildas för att planera och koordinera arbetet. Staben hanterar bland annat personalfrågor, underrättelser, kommunikation och operativa resurser. Fördelen med denna struktur är att den kan anpassas efter den specifika händelsen och att specialkompetenser kan tas in vid behov. Exempel på nationella särskilda händelser i Sverige inkluderar statsbesöket av USA:s dåvarande president Barack Obama 2013, terrordådet på Drottningsgatan 2017 och de stora skogsbränderna 2018.

Militärpolis

En militärpolisman är att anse som polisman, något förenklat, då denne fullgör uppgifter som rör Försvarsmakten.

Inom Försvarsmakten används internt för militärpolisen kriterierna:

• Geografiskt - områden som ägs, hyrs, disponeras av Försvarsmakten eller där Försvarsmakten bedriver verksamhet.
• Personellt - försvarsmaktens personal även då den befinner sig utanför Försvarsmaktens område.
• Materiellt - försvarsmaktens materiel, exempelvis fordon, vapen och/eller övrig materiel. Detta gäller även utanför Försvarsmaktens område.

Militärpolisen agerar med samma rättigheter och skyldigheter som ordinarie polis så länge detta sker inom Försvarsmakten. Utanför Försvarsmakten äger militärpolis ingen annan rätt än envar. Detta innebär dock inte att militärpolisen endast agerar inne på militärt område eller mot militär personal.

Vid svenska internationella militära insatser ansvarar militärpolisen för att utreda brott begångna av/mot svensk personal samt upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten i insatsområdet.

Pass och nationellt identitetskort

Polisen ansvarar för att utfärda pass och nationellt identitetskort i Sverige.

Svensk polisbåt.

Tillstånd

För vissa aktiviteter krävs tillstånd från polisen, t.ex.

• större sammankomster,
• konserter,
• tävling eller uppvisning i sport eller idrott,
• tivoli,
• karnevalståg,
• marknad eller mässa,
• sprängning,
• försäljning av fyrverkerier,
• uppskjutande av raketer,
• handel och förvaring av explosiva varor,
• störande buller,
• penninginsamling,
• lotterier,
• att vara ordningsvakt,
• eldningstillstånd,
• demonstration på offentlig plats,
• danstillstånd

Statistik och information om ärenden

Anmälda brott per 100 000 personer 1993–2013

  Samtliga brott

  Bostadsinbrott

  Misshandel, grov misshandel

  Sexualbrott 6 kap, inkl våldtäkt

  Rån, grovt rån

  Mord, dråp och misshandel m. dödlig utgång

Den statliga myndigheten Brottsförebyggande rådet (Brå) ansvarar för den svenska officiella kriminalstatistiken. Medan antalet anmälda brott under 2000-talet legat på ungefär samma nivå eller stigit svagt, omkring 1,4 miljoner för samtliga brottskategorier, även om det varierat i typer av brott, så har andelen som klarats upp visat en sjunkande trend.

Polismyndighetern har olika presstalespersoner som är de som ansvarar att informera allmänheten via media vid allvarliga incidenter. Incidenter dokumenteras även i polisrapporter och polisutredningar, som sedan kan leda till underlag för åtal vid domstol. Polismyndigheten informera sedan på sedvanligt sätt om sin verksamhet och dess resultat.

Kritik av redovisad statistik

Riksrevisionen kritiserade polisen 2016 för att i sin årsredovisning inte ha redovisat den försämrade brottsuppklaringen.

Enligt polisforskaren Stefan Holgersson är polisen systematisk i sitt skönmålande av de resultat de uppnår. Som exempel uppgav han polisens påstående 2010 att deras hårdföra linje hade marginaliserat Black Cobra, vilket fick rekryteringen att gå i motsatt riktning, något man i närheten av länsledningen även kände till.^{[källa behövs]}

Kritik av information om ärenden

I maj 2013 uppgav polisen att en man som de skjutit hade förts till sjukhus med ambulans när han i själva verket hade avlidit på plats. Skjutningen blev en förevändning, eller till och med den tändande gnistan, för Upploppen i Stockholm 2013.

I juni 2016 sköts en man i Bagarmossen till döds av polisen, som först kommunicerade att mannen hade avlossat skott mot polisen. Först över en månad senare korrigerade polisen uppgiften och sade att han inte hade avlossat något skott.

Statsåklagaren Nils-Eric Schultz och riksdagsledamoten Peter Althin anklagade 2008 polisen för att sedan mitten av 1990-talet i hundratals fall ha förfalskat och undanhållit bevisning för domstolar och försvarsadvokater. Anklagelsen bygger i stor utsträckning som den kritik som chefs-JO Mats Melin och justitiekanslern Göran Lambertz framfört och som går ut på att polisen har gjort sig till "en stat i staten".

Ett uppmärksammat fall var när polisen hade manipulerat filmmaterial som användes i en rättegång efter Göteborgskravallerna i juni 2001 där polisen hade klippt ihop bilder från olika tillfällen och lagt på ljud från en talkör som inte hördes vid tidpunkten.

Fordon och utrustning

Fordon

Svensk polisbil av typen Volvo XC70.

Polisutrustning i bälte, sett bakifrån.

En segwaypolis i Stockholm.

Svenska polisen använder många olika typer av fordon, bland annat:

• Volvo V70
• Volvo XC70
• Volvo V90
• Volvo V90 Cross Country
• Volvo XC60 II
• Saab 9-5 kombi
• Volkswagen Transporter
• Volkswagen Caravelle
• Volkswagen Passat Alltrack
• Volkswagen Tiguan Allspace
• Volkswagen Crafter
• Volkswagen Touareg
• Mercedes-Benz E-klass
• Mercedes-Benz Sprinter
• Ford Tristar TSE 350 SD

Övrig utrustning

Samtliga poliser i yttre tjänst har ett utrustningsbälte runt midjan, alternativt utrustningsväst och benhölster, där man har sin tjänstepistol av fabrikatet Glock (oftast Glock 45), extra magasin, expanderbar batong, handfängsel, kommunikationsradio av märket Sepura, mobiltelefon, pepparspray, nycklar och handskar.

Utöver det har man en insatsväska där man har tilläggsutrustning som är bland annat skyddsmask 90, hjälm, benskydd och tyngre ballistisk skyddsväst.

Polisens pistolammunition byttes 2003 från den icke-expanderande Norma till en dumdumkula av fabrikat Speer Bullets (Speer gold dot), vilken expanderar i kroppen efter träff.

Fram till 2023 användes pistoler av fabrikatet SIG Sauer som polisens tjänstevapen, därefter övergick huvudbeväpningen till Glock, huvudsakligen Glock 45 9mm som används av de flesta funktioner i yttre tjänst, samt ett antal andra Glock-modeller för övriga funktioner med särskilda behov.

Som förstärkningsvapen använder polisen i Sverige den tyska kulsprutepistolen Heckler & Koch MP5. Vid polisens insatsenheter finns tyngre förstärkningsvapen av AR15-derivat i kaliber 5.56 och 7.62.

Från och med 2023 har de allra flesta poliser i yttre tjänst försetts med kroppsburna kameror av modellerna Avigilon VB400 och Axon Body 2.

Från och med 2023 och 2024 har samtliga poliser i yttre tjänst börjat utrustas med elchockvapen av modellen Axon TASER 7, detta efter ett tidigare pilotprojekt där ett antal poliser i Stockholm utrustades med elchockvapnet. Först ut var de regionala insatsstyrkorna som utrustades med elchockvapnet redan 2023. Senast den 31 december 2024 ska alla poliser i yttre tjänst ha tillgång till elchockvapen.

Intern radiokommunikation

Polisen använder ett radiosystem vid namn RAKEL som är digitalt och krypterat. Polisen gjorde de första testerna med RAKEL i april 2006.

RAKEL är helt omöjligt att avlyssna med en polisscanner/polisradio som går att köpa i teknikaffärer.

Extern kommunikation

Genom ökad närvaro på sociala medier, både nationellt och lokalt, når polisen ut med sin information och får in tips och vittnesuppgifter för att kunna lösa specifika brott.

Polisrollen

Tjänstegrader

Kravallutrustad polis i yttre tjänst, 2007.

Beteckningen som visar en polis tjänstegrad bärs på polisuniformens axelparti i form av axelklaffar. Tjänstegraden visar vilken position i hiearkin en polis har, och indikerar oftast också dess lön. Från och med 2023 finns följande tjänstegrader, listade från lägsta till högsta, inom den svenska polisen:

• 
  Polisaspirant (polis under aspirantutbildning)
• 
  Polisassistent, <4 års anställning; medarbetarnivå 1
• 
  Polisassistent, >4 års anställning; medarbetarnivå 2
• 
  Polisassistent, medarbetarnivå 3
• 
  Polisassistent, medarbetarnivå 4
• 
  Polisassistent, medarbetarnivå 5
• 
  Polisinspektör
• 
  Polisinspektör, yttre befäl/arbetsledare
• 
  Polisinspektör, chef för grupp
• 
  Poliskommissarie/Kriminalkommissarie
• 
  Poliskommissarie/Kriminalkommissarie, Biträdande chef på ledningsnivå 3 eller 4; Högre befäl/arbetsledare t.ex. vakthavande befäl
• 
  Poliskommissarie/Kriminalkommissarie, chef på ledningsnivå 3 eller 4
• 
  Polissekreterare
• 
  Polisintendent (chef för lokalpolisområde)
• 
  Polismästare/Polisöverintendent (chef för polisområde; enhetschef på nationella avdelningar)
• 
  Polismästare (chef på ledningsnivå 4)
• 
  Polismästare (chef på ledningsnivå 5)
• 
  Polismästare, biträdande polisdirektör (Biträdande regionpolischef)
• 
  Polismästare, polisdirektör (regionpolischef)
• 
  Biträdande säkerhetspolischef
• 
  Rikspolischef/Säkerhetspolischef

För anställning som polisaspirant krävs avklarad grundutbildning på polisprogrammet. För anställning som polisassistent eller som polisinspektör eller poliskommissarie krävs fullgjord grundutbildning och godkänd aspirantutbildning, utbildning som specialist eller motsvarande utbildningar enligt äldre bestämmelser. Efter att man arbetat som polisassistent ett antal år kan man, söka eller bli erbjuden anställning som inspektör. För att få titeln kommissarie krävs vanligast att man söker en så kallad kommissarietjänst, vanligen enhetschef eller liknande.

För anställning som polismästare, polisöverintendent, polisintendent eller polissekreterare krävs antingen att lämplig akademisk examen eller har genomgått grundutbildning till polisman. I bägge fallen tillkommer efter anställning särskild chefsutbildning. Även den som genomgått "annan motsvarande utbildning och i övrigt uppfyller kraven kan anställas på dessa tjänster.

Befogenheter

En statlig utredning, SOU 2010:103, fick i uppdrag att närmare överväga särskilda spaningsmetoder som infiltration, provokativa åtgärder samt användning av tekniska spaningshjälpmedel som för närvarande sker med stöd av de allmänna befogenheterna i bland annat polislagen (1984:387).

Poliser som har dött i tjänst

Se Polismord i Sverige

Under åren 1900 till 2017 har 99 poliser dött i tjänst genom våld eller olyckor. Främsta orsaken till dödsfall i tjänsten är trafikolyckor med 57 dödsfall, följt av skjutvapen som orsakat 24 dödsfall.

Användande av våld

Verkanseld med dödlig utgång 2007−2015
år				antal
2007			0
2008			0
2009			1
2010			0
2011			1
2012			0
2013			4
2014			3
2015			2
2016			3
2017			1
2018			6
2019			1
Polisens verkanseld med dödlig utgång i Sverige 2007−2015

Polisens rätt till att använda våld, en del av våldsmonopolet, har diskuterats då det är svårt att dra gränser till vad som är berättigat och icke-berättigat våld. Ofta uppstår dessa diskussioner vid speciella händelser, bland annat när personer dödats eller skadats allvarligt. I svenska medier uppstod stora diskussioner om polisbrutalitet efter de så kallade Göteborgskravallerna. Även fallet om Osmo Vallo rönte stor uppmärksamhet. En rapport från Polishögskolan 2010 visade att minst 30 personer hade avlidit i samband med ingripanden från polis, ordningsvakter och vårdpersonal de senaste 25 åren. En rapport 2016 visade att det hade blivit vanligare att polisen använde vapen som påtryckningsmedel vid ingripanden.

Verkanseld med dödlig utgång

Polisen skjuter verkanseld mot personer i snitt 20 gånger per år. 2016 hade i genomsnitt en person per år dött av polisskott de senaste 20 åren, men där siffran de senaste åren ökat till 2, 3 och 4 per år.

Facklig anslutning

Poliserna fackliga organisation är Polisförbundet inom TCO. Akavia inom Saco organiserar en del poliser med juristutbildning. Åren 2017-2019 låg poliserna fackliga organisationsgrad i intervallet 94-98 procent. Åren 2001-2003 var cirka 99-100 procent av poliserna fackligt anslutna.

Se även

Äldre uniformer på Polismuseet.

• Beredskapspolisen
• Brottsoffermyndigheten
• Civilanställd
• Dialogpolis
• Ekobrottsmyndigheten
• Fjällräddningen
• Förhör
• Gränspolisen
• Järnvägspolisen
• Kustbevakningen
• Ordningsvakt
• Polis
• Polisens grader i Sverige
• Polisflyget
• Polishelikopter
• Polishögskolan
• Polismans tecken
• Polismuseet
• Polisen i Göteborg
• Polismyndigheten i Stockholms län
• Polisradio
• Riksenheten mot korruption
• Rikskriminalpolisen
• Rikspolisstyrelsen
• Svenska polisens uniformer
• Särskilda gänginsatsen
• Tullverket
• Väktare

Referenser

Tryckta källor

• Gert Ekström (1986) Från larmklocka till blåljus: ambulanser, brandbilar, polisbilar och bärgare genom åren, Winberg förlag, Hudiksvall ISBN 91-87004-10-0
• Lindorm, Erik (1939). Gustaf V och hans tid 1907-1918 
• Tidens kalender - 1954. Tidens Förlag. 1954 

Externa länkar

Bilder & media

• Officiell webbplats