Näcken (Ernst Josephson)
 | |
| Konstnär | Ernst Josephson |
|---|---|
| Basfakta | |
| Tillkomstår | 1882 |
| Typ | Olja på duk |
| Mått (h×b) | 144 × 114 cm |
| Plats | Nationalmuseum, Stockholm |
Näcken är en bild som är målad, i olja på duk, av den svenske konstnären Ernst Josephson (1851–1906). Det exemplar som finns på Nationalmuseum mäter 144 x 114 centimeter och målades år 1882. Tavlan inköptes med bidrag av Nationalmusei vänner år 1915. Museet äger även en målad skiss med samma motiv.
Redan 1872 reste Ernst Josephson till Norge för att göra romantiska naturstudier i fjällen, han kom sedan att ägna sig åt Näcken-motivet under tolv år och utförde mängder av skisser. 1884 återvände han till Eggedal för att måla flera stora dukar varav en, Strömkarlen, ägs av Prins Eugens Waldemarsudde.
Motivet
[redigera | redigera wikitext]Kring sekelskiftet 1900 sysselsatte sig de nationalromantiska konstnärerna med folktraditionen, speciellt då med bondebefolkningens visor och sagor. Ernst Josephson läste folkvisor, diktade i samma stil, studerade vattenfall i Norge och väntade sig berusande upplevelser av mötet med naturen. Näcken förkroppsligade forsen och naturens dynamiska rörelse. Han var både ett fascinerande och skrämmande väsen, som med sin musik lockade människorna. Näcken associerades med det okontrollerade, i synnerhet med sexualitet. För Josephson blev Näcken ett alter ego – den oförstådde romantiske konstnären – bohemen som sökte gå sin egen väg. 1888 blev Ernst Josephson allvarligt psykiskt sjuk men fortsatte trots det med sitt konstnärliga arbete fram till sin död.
Idag är synen på naturen en av de starkaste komponenterna i det svenska nationella medvetandet. De flesta svenskar har en vördnadsfull attityd till naturen, något som har sina rötter i det sena 1700-talets romantiska natursyn. Vid sekelskiftet 1900 intensifierades nationaliseringen av naturen. Nu skapades nationalparkerna och konstnärerna sökte nya scenerier. De flesta av nationalromantikerna skildrade den region av Sverige som de hade sina rötter i. De sade sig söka efter tillvarons "sanna väsen", av både en inre och en yttre verklighet, och att konsten kunde vara en vägvisare till det andliga.
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Den version som finns på Göteborgs konstmuseum är inte daterad, men är senare än versionen på Nationalmuseum och tidigare än Strömkarlen. -
Strömkarlen från 1884 finns på Prins Eugens Waldemarsudde.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Blomberg, Erik (1956). Ernst Josephsons konst: historie-, porträtt- och genremålaren. Sveriges allmänna konstförenings publikation, 99-0481499-6 ; 65. Stockholm: fören. Libris 451140[sidnummer behövs]
- Ehn, Billy; Frykman, Jonas; Löfgren, Orvar (1993). Försvenskningen av Sverige: det nationellas förvandlingar. Stockholm: Natur och kultur. Libris 8348262. ISBN 91-27-03285-X[sidnummer behövs]