Hoppa till innehållet

Mystacina robusta

Från Wikipedia
Mystacina robusta
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljMarkfladdermöss
Mystacinidae
SläkteMystacina
ArtMystacina robusta
Vetenskapligt namn
§ Mystacina robusta
AuktorDwyer, 1962
Utbredning
Utbredningsområde (punkt i cirkelns centrum)
Hitta fler artiklar om djur med

Mystacina robusta[2][3] är en fladdermus som beskrevs 1962 av John Duncan Dwyer. Arten ingår i släktet Mystacina och familjen markfladdermöss.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som akut hotad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Utbredning och status

[redigera | redigera wikitext]

Levande individer av arten är bara kända från några mindre öar sydväst om Stewart Island i Nya Zeeland. Den senaste bekräftade observationen gjordes 1967 och det befaras att arten är utdöd. Kvarlevor av arten hittades även i andra regioner i Nya Zeeland.[1]

Arten är större än den närbesläktade markfladdermusen (M. tuberculata) med en kroppslängd på cirka 9 cm, inklusive en 1,5 cm lång svans, ett vingspann på 29 till 31 cm och en vikt mellan 25 och 35 g. Mystacina robusta har en robust bål och spetsiga öron. Den korta svansen är inte helt inbäddad i flygmembranen mellan bakbenen. Arten extremiteter är anpassade för att röra sig på fyra fötter på marken. Pälsen är brunaktig.[6]

Levnadssättet är inte känt men det antas att arten hade samma beteende som markfladdermusen. Kvarlevor har bland annat återfunnits i kalkstensgrottor som troligen var artens viloplats.[1]

Orsak till artens decimering och förmodade utdöende, berodde förmodligen på den introducerade polynesiska råttan (Rattus exulans). För att skydda den hypotetiska kvarvarande populationen dödades alla råttor på de öar där fladdermusen iakttogs senast. En expedition från 1999 registrerade ljud som fladdermöss använder vid ekolokalisering. Det liknade markfladdermusens ljud men var inte helt likadant. Obekräftade observationer av arten har gjorts på öarna. De närmaste kända populationerna av markfladdermusen och av långsvansad fladdermus (Chalinolobus tuberculatus) lever 50 km längre norrut.[1]

  1. ^ [a b c d e] 2008 Mystacina robusta Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Mystacina robusta
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/mystacina+robusta/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ Brendan Boyes (22 november 2006). ”New Zealand greater short-tailed bat” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Mystacina_robusta/. Läst 7 juni 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]