Myrmekokori
Myrmekokori, även kallat myrmekofili, är fröspridning via myror. Spridning med hjälp av myror är en av de fem huvudtyperna av fröspridning som växter utvecklat. 3 000 växtarter har kända metoder att attrahera myror så att de hjälper till med fröspridningen.[1] Totalt uppskattas minst 11 000 växtarter (4,5 %) och möjligen upp till 23 000 arter använda sig av myrmekokori. Dessa metoder har utvecklats i minst 100 enskilda grenar av växternas släktträd. Dessa växter finns representerade på alla jordens kontinenter utom Antarktis.[2]
Fröet hos en myrmekokorisk växt har på utsidan en fettrik utväxt som kallas elaiosom. De myror som deltar i detta utbyte tar med sig fröet hem till kolonin och använder elaiosomen som mat till larverna. Själva fröet lämnas oskadat i boet eller strax utanför i små högar.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Giladi, Itamar (2 november 2006). ”Choosing benefits or partners: a review of the evidence for the evolution of myrmecochory”. Oikos "112" (3): ss. 481–492.
- ^ Lengyel, S. et al. (2 november 2010). ”Convergent evolution of seed dispersal by ants, and phylogeny and biogeography in flowering plants: a global survey”. Perspectives in Plant Ecology, Evolution and Systematics "12" (1): ss. 43–55.
- ^ Gómez C, Espadaler X, Bas JM (2 november 2005). ”Ant behaviour and seed morphology: a missing link of myrmecochory”. Oecologia "146": ss. 244–246.