Mychajlo Drahomanov
Mychajlo Drahomanov | |
Född | 18 september 1841 (g.s.)[1] Hadjatj[2], Ukraina |
---|---|
Död | 2 juli 1895[1] (53 år) Sofia[2] |
Begravd | Sofias centrala begravningsplats |
Andra namn | Толмачев, Толмачов, Українець, М. Кузьмичевський, П. Кузьмичевський, Кирило Василенко, Волинець, М. Галицький, М. Гордієнко, П. Петрик, Чудак och М. Т—ов |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
Utbildad vid | Historiskfilologiska fakulteten vid Kievs universitet |
Sysselsättning | Antropolog, litteraturkritiker, politiker, professor, historiker[3], filosof, sagosamlare |
Arbetsgivare | Kejserliga universitetet Sankt Vladimir Sofias universitet |
Maka | Ljudmyla Drahomanova |
Barn | Lidija Sjisjmanova (f. 1866) Ariadna Trusj (f. 1877) Svitozar Drahomanov (f. 1884) |
Föräldrar | Petro Drahomanov Jelyzaveta Drahomanova |
Släktingar | Olena Ptjilka (syskon) |
Redigera Wikidata |
Mychajlo Petrovytj Drahomanov (ukrainska: Михайло Петрович Драгоманов), född 30 augusti (gamla stilen: 18 augusti) 1841 i Hadjatj, guvernementet Poltava, död 2 juli (gamla stilen: 20 juni) 1895 i Sofia, var en ukrainsk historiker, etnograf och politisk skriftställare.
Drahomanov tog tidigt del i den ukrainska nationalitetsrörelsen, särskilt i Galizien. Han främjade kännedomen om ukrainska etnografin, historien och litteraturen och medarbetade i Élisée Reclus "Géographie universelle". Han utnämndes till professor i historia vid universitetet i Kiev 1874, men avsattes 1876 på grund av sin kritik över det ryska undervisningsväsendet och begav sig då till Genève 1878, där han i flera broschyrer förfäktade nödvändigheten av en liberalisering i federativ riktning av Rysslands politiska och sociala förhållanden. År 1888 erhöll han en professur i allmän historia vid högskolan i Sofia.
Bland Drahomanovs skrifter rörande ukrainsk folkpoesi kan nämnas Istoritjeskija pjesni malorusskago naroda i samverkan med Volodymyr Antonovytj (två delar, 1874–75), Otgoloski rytsarskoj poezij v ukrainskich narodnych pjesnach (Genljud av riddarpoesi i ukrainska folkvisor), Maloruss. narodnyja razskazy i predanija (1876) och Politytjni pjesni ukrainskiego naroda (1881–83).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Dragomanov, Michail Petrovitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6f494xd, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Драгоманов Михаил Петрович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
|