Moxibustion
_2.jpg)
Moxibustion eller bara moxa, det vill säga örtbränning är en behandlingsform inom traditionell kinesisk medicin som innebär att man förbränner en torkad växt (moxa) för att värma och stimulera akupunkturpunkter.[1][2] Behandlingen saknar vetenskapliga belägg och räknas som pseudovetenskap.[3]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Växten som traditionellt används är Artemisia argyi[4] också kallad grovbladig gråbo[5] och tillhör liksom gråbo (Artemisia vulgaris) malörtssläktet.
Moxibustion har bland annat påståtts kunna lindra gikt[2] samt förhindra sätesbjudning vid förlossning[6], samt föreslås av praktiserande utförare[1] vid problem med smärta, trötthet, infertilitet samt störningar i matsmältningen.
Moxibustion innebär att en glödande rulle, påminnande om en liten cigarr, placeras vid utvalda akupunkturpunkter.
Medicinsk forskning
[redigera | redigera wikitext]Den första moderna vetenskapliga publikationen om moxibustion skrevs av den japanske läkaren Hara Shimetarō som 1927 utförde forskning om hematologiska effekter av moxibustion. Två år senare accepterades hans doktorsavhandling över ämnet av den medicinska fakulteten vid Kyūshūs kejserliga universitet.[7] Haras sista artikel är från 1981.[8]
En Cochrane-granskning fann begränsad evidens för användning av moxibustion för att förhindra sätesbjudning vid förlossning, men efterfrågade fler experimentella resultat. Bland bieffekterna fanns illamående, halsirritation och buksmärtor.[6] Studier har även gjorts av moxibustion som behandling för smärta,[9] cancer,[10] stroke,[11] ulcerös kolit,[12] förstoppning,[13] och hypertoni.[14] Systematiska genomgångar har visat att studierna har låg kvalitet och att eventuella samband kan bero på att man bortsett från studier som inte kunnat påvisa samband, så kallad publiceringsbias.[15]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Moxa (ursprungligen japanskt namn på stängen av en Artemisiaart, varmed terapeutiska bränningar utfördes) var fordom en inom kirurgin använd liten kägla eller cylinder av lätt brinnande ämne (vanligtvis sammanpressad bomull), som fästes eller hölls fast vid huden och antändes, varigenom ett litet, rätt djupt brännsår åstadkoms. Någon gång antändes flera sådana moxor på en gång. Meningen var att framkalla en stark hudretning och en eller flera blivande suppurationshärdar för att få djupliggande varbildningar att sina ut. Vid höftsjuka och liknande processer i andra ledgångar nyttjades moxor ganska ofta, men även vid andra lidanden, som inte var förbundna med varbildning. Det är tvivelaktigt, om någon egentlig nytta på sådant sätt någonsin vunnits, men det är alldeles visst, att patienternas tillstånd ofta försämrades genom moxorna.[16]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Moxibustion - Chinese Medicine”. The Yinova Center. https://www.yinovacenter.com/chinese-medicine/moxibustion/. Läst 2 mars 2019.
- ^ [a b] Wolfgang Michel (2005). ”Far Eastern Medicine in Seventeenth and Early Eighteenth Century Germany”. Gengo bunka ronkyū 言語文化論究 (Kyushu University, Faculty of Languages and Cultures) 20: sid. 67–82. ISSN 1341-0032. http://hdl.handle.net/2324/2878.
- ^ ”Pseudociencia, el lado oscuro: palabras mágicas para las pseudoterapias” (på europeisk spanska). Diariomedico.com. 26 december 2018. https://www.diariomedico.com/salud/pseudociencia-el-lado-oscuro-palabras-magicas.html. Läst 9 mars 2019.
- ^ Yingxue Cui, Baixiao Zhao, Yuhai Huang, Zhanghuang Chen, Ping Liu, Jian Huang, och Lixing Lao1 (29 april 2013). Hyejung Lee. red. ”Effects of Moxa (Folium Artemisiae argyi) Smoke Exposure on Heart Rate and Heart Rate Variability in Healthy Young Adults: A Randomized, Controlled Human Study”. Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine 2013. doi:. 510318. https://www.hindawi.com/journals/ecam/2013/510318/.
- ^ Mora Aronsson (31 januari 2017). ”Art: Artemisia argyi - grovbladig gråbo”. SLU - Statens LantbruksUniversitet - Dyntaxa - Svensk taxonomisk databas. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/219960. Läst 2 mars 2019.
- ^ [a b] Coyle, M. E.; Smith, C. A.; Peat, B (2012). ”Cephalic version by moxibustion for breech presentation”. Cochrane Database of Systematic Reviews 5 (5): sid. CD003928. doi:. PMID 22592693.
- ^ ”Moxibustion's effect on blood chemistry - english summary of Dr. Haras findings”. TCM Wellness Services. 19 april 2014. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714172611/http://www.tcmwellness.tk/2014/04/moxibustions-effect-on-blood-chemistry/. Läst 2 mars 2019.
- ^ Watanabe, Shinichiro; Hakata, Hiroshi; Matsuo, Takashi; Hara, Hiroshi; Hara, Shimetaro (1981). ”Effects of Electronic Moxibustion on Immune Response I”. Zen Nihon Shinkyu Gakkai zasshi 31 (1): sid. 42–50. doi:.
- ^ Lee, Myeong Soo; Choi, Tae-Young; Kang, Jung Won; Lee, Beom-Joon; Ernst, Edzard (2010). ”Moxibustion for Treating Pain: A Systematic Review”. The American Journal of Chinese Medicine 38 (5): sid. 829. doi:. PMID 20821815.
- ^ Lee, Myeong Soo; Choi, Tae-Young; Park, Ji-Eun; Lee, Song-Shil; Ernst, Edzard (2010). ”Moxibustion for cancer care: A systematic review and meta-analysis”. BMC Cancer 10: sid. 130. doi:. PMID 20374659.
- ^ Lee, M. S.; Shin, B.-C.; Kim, J.-I.; Han, C.-h.; Ernst, E. (2010). ”Moxibustion for Stroke Rehabilitation: Systematic Review”. Stroke 41 (4): sid. 817. doi:. PMID 20150551.
- ^ Lee, Dong-Hyo; Kim, Jong-In; Lee, Myeong Soo; Choi, Tae-Young; Choi, Sun-Mi; Ernst, Edzard (2010). ”Moxibustion for ulcerative colitis: A systematic review and meta-analysis”. BMC Gastroenterology 10: sid. 36. doi:. PMID 20374658.
- ^ Lee, Myeong Soo; Choi, Tae-Young; Park, Ji-Eun; Ernst, Edzard (2010). ”Effects of moxibustion for constipation treatment: A systematic review of randomized controlled trials”. Chinese Medicine 5: sid. 28. doi:. PMID 20687948.
- ^ Kim, Jong-In; Choi, Jun-Yong; Lee, Hyangsook; Lee, Myeong Soo; Ernst, Edzard (2010). ”Moxibustion for hypertension: A systematic review”. BMC Cardiovascular Disorders 10: sid. 33. doi:. PMID 20602794.
- ^ Lee, Myeong Soo; Kang, Jung Won; Ernst, Edzard (2010). ”Does moxibustion work? An overview of systematic reviews”. BMC Research Notes 3: sid. 284. doi:. PMID 21054851.
- ^ Moxa i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)