Monica Braw
| Monica Braw | |
| Född | 24 maj 1945 Härnösand |
|---|---|
| Yrke | Japanolog, författare, journalist |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1971 – |
| Släktingar | Lars Braw (far) Christian Braw (bror) |
| Webbplats | http://www.monicabraw.se/ |
Eva Monica Braw Lompolo, född Braw 24 maj 1945 i Härnösand,[1] är en svensk japanolog, författare och journalist.[2]
Monica Braw är dotter till redaktionschefen för tidningen Kvällsposten Lars Braw och journalisten ”Kaj” Braw, född Sidén.[3] Braw är uppväxt i Malmö, där hon tog studentexamen 1965. Hon blev filosofie kandidat i humaniora vid Stockholms universitet 1972 och disputerade i historia vid Lunds universitet 1986 med en avhandling om överlevare från atombombsfällningarna i Hiroshima och Nagasaki. Hon blev också filosofie kandidat i japanska språket och litteraturen vid Lunds universitet år 2000 och är där handledare vid Centrum för östasiatiska och sydöstasiatiska studier sedan 2006.
Monica Braw var anställd av Åhlén & Åkerlunds förlag 1966–1967, frilanskorrespondent för Kvällsposten och Finlands Radio i Asien 1969–1970 och 1974–1978, utrikesredaktör i Finlands Radio i Helsingfors 1970–1973, producent för Vetandets värld i Sveriges Radio 1980–1982[4] och Östasienkorrespondent för Svenska Dagbladet i Tokyo 1983–1993. Hon har varit forskare i japanologi vid Handelshögskolan i Stockholm 1998–1999. Hon är sedan 1978 även verksam och författare och sedan 2000 är hon fristående journalist, forskare och författare.
Monica Braw är syster till prästen och författaren Christian Braw.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Skönlitteratur
[redigera | redigera wikitext]- 1978 – Någonannanstans, Bonniers
- 1980 – Innan jag dog, Bonniers
- 1982 – Överlevarna, Bonniers
- 1984 – Hjärtlandet, Bonniers
- 1988 – Hemort:Tokyo, Bonniers
- 2002 – Främling. En svensk i fjärran land, Bonniers
- 2005 – Hiroshima överlever – en roman om verkligheten, Orienta, Raumo, ISBN 952-5199-16-9, tidigare utgiven som Överlevarna – en roman om verkligheten, Bonniers 1982, ISBN 91-0-045466-4
Fackböcker
[redigera | redigera wikitext]- Jorden är vårt hem.
- Edita Morris och hennes tid (Gidlunds 2018)
- Kuolla kuin kärpäset, rapport från Bangladesh, med Juhani Lompolo, Otava, Helsingfors 1971
- Kvinna i Kina, LT 1973 (på finska Neljä vuorta – naisen asema uudessa Kiinassa, Tammi 1973
- Den gömda solen. En bok om Japan och japanska kvinnor, med Hiroe Gunnarsson, LT 1978
- Pitkä matka itään (Den långa resan österut), med Juhani Lompolo, Kirjayhtymä, Helsingfors 1985
- The Atomic Bomb Suppressed – American Censorship in Japan 1945–1949, avhandling i historia vid Lunds universitet, Liber 1986 (Förkortad version: Den censurerade atombomben, Brevskolan och TBV 1985 (på japanska Ken’etsu. Kinji sareta genbaku hodo, Jiji Tsushinsha, Tokyo 1988, reviderad version: The Atomic Bomb Suppressed - American Censorship in Occupied Japan, M.E.Sharpe, Armonk New York, USA 1991
- Fakta om Japan, bredvidläsningsbok för mellanstadiet, Almqvist & Wiksell Läromedel 1991
- Japanska tecken i tiden, Etnografiska museet 1994
- Trendbrott i japansk politik, Utrikespolitiska Institutet 1994
- Japan, bredvidläsningsbok för högstadiet, Natur & Kultur 1996
- Japanskt ABC – Orientens mystik i dagsljus, med Juhani Lompolo, Orienta 1997
- Jättens rötter. Japan – sömnigt samurajvälde blir ekonomisk supermakt, med Aimé Humbert, Orienta 1999
- Från Hokusai till Dragon Ball, Carlsson Bokförlag 2004
- Samurajerna, med Juhani Lompolo, Atlantis 2006
- Trollsländans land – Japans historia, Atlantis 2010, ISBN 91-7353-370-X
- Kvinnor i Japan under tusen år – nio porträtt, Atlantis 2014, ISBN 978-91-7353-617-2
- Mitt Tokyo – historia och kultur, Atlantis 2013, ISBN 978-91-7353-678-3
Utmärkelser och priser
[redigera | redigera wikitext]
H. M. Konungens medalj i guld av 8:e storleken 2021 för framstående insatser inom svensk japanologi[5]
Japanska Uppgående solens orden av 5:e klassen (JUSO5kl 2011)[6]- 1976 – Albert Bonniers stipendiefond för yngre och nyare författare
- 1982 – Kommunalarbetarnas kulturstipendium
- 1982 – Byggnadsarbetarnas kulturstipendium
- 2010 – Gleerups facklitterära pris
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”www.alex.se”. https://www.alex.se/lexicon/article/braw-monica?lang=sv. Läst 9 mars 2018.
- ^ ”www.litteraturmagazinet.se”. Arkiverad från originalet den 10 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180310015521/http://www.litteraturmagazinet.se/monica-braw/mitt-tokyo-historia-och-kultur. Läst 9 mars 2018.
- ^ ”www.allehanda.se”. Arkiverad från originalet den 10 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180310135735/https://www.allehanda.se/slakt-o-vanner/dodsfall/kaj-braw-har-avlidit. Läst 9 mars 2018.
- ^ Braw, E Monica i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988)
- ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2021”. Kungl. hovstaterna. Arkiverad från originalet den 7 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210607065932/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar6juni2021.5.1847ddfb1791265cbf420f1d.html. Läst 7 juni 2021.
- ^ ”Överlämningen av Orden till Dr. Monica Braw”. Japanska Ambassaden i Sverige. 27 september 2011. https://www.se.emb-japan.go.jp/aktivitet_110927.html. Läst 7 juni 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Monica Braws webbplats
- Monica Braw intervjuas av John Chrispinsson, UR, våren 2010 (länken giltig till och med 2010-11-11)