Mongolernas invasion av Kara-Khitan
| Mongolernas invasion av Kara-Khitan | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Mongolväldets invasioner och erövringar | |||||||||
 Översikt av mongolernas invasion av Kara-Khitan och Kina | |||||||||
| |||||||||
| Stridande | |||||||||
| Mongolväldet | Kara-Khitan | ||||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||||
| Jebe | Kuchlug | ||||||||
Mongolernas invasion av Kara-Khitan pågick 1216 till 1218 och var den första delen av mongolernas invasioner västerut. Orsaken till invasionen var att Djingis khan bedömde att Kuchlug, som 1211 tagit kontroll över Kara-Khitan utgjorde ett hot. 1218 hade mongolerna under ledning av Jebe erövrat Kara-Khitan och Kuchlug avrättades. Fälttåget ledde dock till konflikt med khwarezmiderna, vilket var upptakten till mongolernas invasion av Centralasien.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]I samband med Djingis khans enande av mongolväldet besegrade han även naimanerna som levde på den västra stäppen.[1] Dock lyckades 1211 Kuchlug,[2] en ättling till naimanernas khan, få kontroll över Kara-Khitan och skapade sig en ny maktbas. Under ledning av Kuchlug expanderade Kara-Khitan sitt territorium förbi Turkestan (dagens Xinjiang) över Pamirbergen tills de fick direktkontakt med Khwarezm.[3] Det expansiva Kara-Khitan blev ett hot och en utmaning mot Djingis khan, och även ett hot mot mongolernas allierade.[4][5]
Invasionen
[redigera | redigera wikitext]I slutet av 1216, efter att Djingis khan avslutat fälttågen mot kinesiska Jindynastin och erövrat Peking, beordrade Djingis khan general Jebe och sin äldsta son Jochi att eliminera hotet från Kara-Khitan.[5][3][6] Den mongoliska armen för uppdraget fick även förstärkningar av uigurerna.[5]
Jebe tog inledningsvis kontroll över Kasan och dess provinser, vilket var området väster om Kara-Khitans huvudstad Balasagun.[6] Området försvarades av 30 000 Kara-Khitan-soldater.[5] Yisimaili, som tidigare var guvernör i Kasan, kapitulerade och anslöt sig till Jebe.[6][5]
Det mongoliska fälttåget fortsatte mot Kashgar, där Kuchlug hade sitt högkvarter.[6] Kuchlug flydde söderut, och vidare till Badakhshan i dagens Afghanistan där han 1218 tillfångatogs och avrättades av Yisimaili.[6][7] Samtidigt som Yisimaili jagat Kuchlug hade Jebe tagit kontrollen över de östra delarna av Kara-Khitan.[6] Hela Kuchlugs territorium hade därmed fallit till mongolerna.[3][2][5]
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]I samband med jakten på naimanerna och Kuchlug kom mongolerna i ofrivillig konflikt med khwarezmidernas shah Ala ad-Din Muhammed II. Konflikten ledde till Incidenten i Otrar 1218 då en mongolisk delegation avrättades i Otrar. Handlingen sågs av mongolerna som en krigsförklaring, vilket blev upptakten till mongolernas invasion av Khwarezm och mongolernas invasion av Centralasien (1219–1225).[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Mongolväldets invasioner och erövringar
- Mongolernas invasion av Kina
- Incidenten i Otrar
- Mongolernas invasion av Khwarezm
- Mongolernas invasion av Centralasien
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Mote, F.W. (2003). ”VI. Chinggis Khan as Nation Builder” (på engelska). Imperial China 900-1800. Harvard University Press. sid. 421. ISBN 0674012127. https://books.google.se/books?id=SQWW7QgUH4gC&lpg=PA435&dq=Imperial%20China%20900-1800%20the%20first%20campaign%20to%20the%20west&hl=sv&pg=PA421#v=onepage&q&f=false. Läst 13 januari 2016
- ^ [a b] ”Chinese History - Liao Empire Event History” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Song/liao-event.html. Läst 2 juli 2018.
- ^ [a b c d] Mote, F.W. (2003). ”The First Campaign to the Wast, 1218–1225” (på engelska). Imperial China 900-1800. Harvard University Press. sid. 428–429. ISBN 0674012127. https://books.google.se/books?id=SQWW7QgUH4gC&lpg=PA435&dq=Imperial%20China%20900-1800%20the%20first%20campaign%20to%20the%20west&hl=sv&pg=PA428#v=onepage&q&f=false. Läst 13 januari 2016
- ^ Buell, Paul D. (2018). ”ESSAY 2: MONGOL EMPIRE (1206–1260)” (på engelska). Historical Dictionary of the Mongol World Empire. Rowman & Littlefield Publishers. sid. 30. https://books.google.se/books?id=GQhTDwAAQBAJ&lpg=PA30&ots=O-2Xxtc1sz&dq=hosimaili&hl=sv&pg=PA30#v=onepage&q&f=false
- ^ [a b c d e f] Biran, Michal (2005). ”The fall” (på engelska). The Empire of the Qara Khitai in Eurasian History: Between China and the Islamic World. Cambridge University Press. sid. 83. ISBN 978-0521842266. https://books.google.se/books?id=B934LaVBaz8C&lpg=PP1&dq=The%20Empire%20of%20the%20Qara%20Khitai%20in%20Eurasian%20History%3A%20Between%20China%20and%20the%20Islamic&hl=sv&pg=PA83#v=onepage&q&f=false
- ^ [a b c d e f] Buell, Paul D. (2010). ”Mongol Empire” (på engelska). The A to Z of the Mongol World Empire. Scarecrow Press. sid. 33. https://books.google.se/books?id=se_OWGwQ_dcC&lpg=PA179&dq=khwarazmian%20empire&hl=sv&pg=PA33#v=onepage&q&f=false
- ^ Buell, Paul D. (2010). ”Chronology” (på engelska). The A to Z of the Mongol World Empire. Scarecrow Press. sid. xxxviii. https://books.google.se/books?id=se_OWGwQ_dcC&lpg=PA179&dq=khwarazmian%20empire&hl=sv&pg=PR38#v=onepage&q&f=false
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Mote, F.W. (2003) (på engelska). Imperial China 900-1800. Harvard University Press. ISBN 0674012127. http://www.amazon.com/Imperial-China-900-1800-F-Mote/dp/0674012127
- Buell, Paul D. (2010) (på engelska). The A to Z of the Mongol World Empire. Scarecrow Press. https://www.amazon.co.uk/Mongol-World-Empire-Guide-ebook/dp/B00E3QDC9S/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1530509712&sr=1-1&keywords=9781461720362
- Biran, Michal (2005) (på engelska). The Empire of the Qara Khitai in Eurasian History: Between China and the Islamic World. Cambridge University Press. ISBN 978-0521842266. https://www.amazon.co.uk/Empire-Qara-Khitai-Eurasian-History/dp/0521842263/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1530525848&sr=1-1&keywords=9780521842266
| |||||||||||||||||