Mimmi Ekholm
| Mimmi Ekholm | |
| Födelsenamn | Mimmi Cecilia Elisabeth Ekholm |
|---|---|
| Född | 17 oktober 1897 Väddö socken, Stockholms län |
| Död | 7 augusti 1961 (63 år) Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län |
| Far | Mattias Ekholm |
| Mor | Maria Charlotta Ekholm |
| Nationalitet | Svensk |
| Titel | Betongfabrikör Verkställande direktör |
| Utbildning | Kontoristutbildning vid Uppsala yrkesskola Sigtuna folkhögskola |
| Ledare för | AB Uppsala Cementgjuteri |
| Styrelser | Cementvarufabrikanternas riksförbund |
Mimmi Cecilia Elisabeth Ekholm, född den 17 oktober 1897 i Edeby, Väddö socken, död den 7 augusti 1961 i Uppsala domkyrkoförsamling, var en svensk företagsledare och betongfabrikör.
Ekholm arbetade vid AB Uppsala Cementgjuteri under i princip hela sitt yrkesverksamma liv. Genom att under den senare delen av 1930-talet succesivt köpa upp aktierna i bolaget blev hon dess enda ägare tillika verkställande direktör. Bolaget expanderade kraftigt under Ekholms ledning och som företagsledare för Uppsala Cementgjuteri utmärkte hon sig därför under cirka två decennier i den vid tiden i övrigt mycket mansdominerande betong- och cementbranschen.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Tidiga år
[redigera | redigera wikitext]Ekholm föddes 1897 i Edeby i Väddö socken som dotter till skomakaren och mejeristen Mattias Ekholm (1863–1940)[1] och dennes hustru pigan Maria Charlotta Ekholm, född Ersdotter (1868–1939)[1], vilka båda var frikyrkligt engagerade.[2] Ekholm var det äldsta syskonet av tre, och i familjen fanns även brodern David Vincent Ekholm (1901–1973) och systern Aina Judit Maria Ekholm (1908–1985 )[3], gift Westerman.[2]
Familjen flyttade från Väddö till Uppsala 1912 där farbrodern Johan Ekholm (1865–1927) drev AB Johan Ekholms skofabrik.[4] Detta sedan hennes far Mattias Ekholm fått anställning på farbroderns fabrik som förman efter en skada gjort att han inte kunde fortsätta sin egen yrkesverksamhet på Väddö.[5] Ekholm flyttade hemifrån 1918 för studier.[5]
Utbildning och tidig karriär
[redigera | redigera wikitext]Väl i Uppsala började Ekholm arbeta på farbroderns fabrik parallellt med kvällsstudier till kontorist vid Uppsala yrkesskola.[2][6] Därefter flyttade hon hemifrån för att studera vid den då nyöppnade Sigtuna folkhögskola.[5]
Ekholm tog efter avslutad skolgång 1921 anställning som kontorist vid Uppsala Cementgjuteri, vilket grundades 1919.[7] Under sina första 15 år i bolaget fick Ekholm stor kännedom inte bara om företagets verksamhet utan även om branschen som sådan och avancerade till att så småningom få ett övergripande ansvar för alla bolagets affärer.[2][6]
Företagsledaren Mimmi Ekholm
[redigera | redigera wikitext]När Uppsala Cementgjuteri ombildades från handelsbolag till aktiebolag 1936 blev Ekholm en av bolagets fem delägare[7] genom att köpa aktier för sitt eget sparkapital.[8] Under åren som följde köpte Ekholm upp fler av bolagets aktier till dess att hon bara fyra år senare, 1940, var dess enda delägare tillika verkställande direktör.[9]
Under de cirka två decennier som Ekholm ledde bolaget expanderade det kraftigt.[8] Personalstyrkan femdubblades till hundratalet anställda och verksamheten utökades så pass att den behövde flytta från sina tidigare lokaler vid Svartbäcksgatan och Kungsängstull i Uppsala till ett större område som förvärvades vid Börjetull i norra Uppsala.[2][10] Bland Ekholms framgångsfaktorer som företagsledare kan nämnas dels hennes branschkännedom, dels att hon satte ett värde i att kontrollera hela leveranskedjan själv, från grustag till färdig produkt samt såg till att ha all underhållspersonal inom företaget i stället för att anlita underleverantörer.[7]
Ekholm gjorde avtryck i den annars mansdominerande betong- och cementbranschen, och en av konkurrenterna ska som omdöme under en av Cementvarufabrikanternas kongresser sagt att "[det] går tio karlar på en sådan kraftkvinna som fröken Ekholm".[6][11] Hon var även mångårig styrelseledamot i branchorganisationen Cementvarufabrikanternas riksförbund.[8]
Som företagsledare tog Ekholm även ett socialt ansvar för sina anställda.[2] Bland annat lät hon dem semestra vid släktgården på Väddö samt inrättade en pensionsstiftelse för att dryga ut tidigare anställdas pension.[6][12]
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Ekholm förlovade sig med Harald Wallén 1927.[13] Förhållandet blev dock inte långvarigt,[2] och sedan det tog slut levde hon ensam.[7] Ekholm fick inte några egna barn.[7]
Vid sidan om sitt arbete var Ekholm kulturellt intresserad och ägnade sig även åt välgörenhetsarbete.[2] Hon förvaltade även släktgården på Väddö, som hon höll som sommarbostad.[2][14]
Ekholm avled efter en kortare tids sjukdom 1961, 63 år gammal.[2] Hon är begravd på Väddö gamla kyrkogård.[2]
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]
Efter Ekholms död 1961 övertogs AB Uppsala Cementgjuteri av hennes båda brorsbarn till dess att verksamheten slutligen lades ner 2003.[2][7] Bolagets firma finns dock kvar, men verksamheten består sedan 2003 av fastighetsförvaltning.[10]
På platsen vid Börjetull där fabriken låg fram till dess att den avvecklades 2003 har sedan dess ett bostadsområde vuxit fram som tillhör stadsdelarna Luthagen-Stabby i Uppsala, kvarteret heter Cementgjuteriet.[15] I bostadsområdet har Ekholm fått torget Mimmi Ekholms plats uppkallat efter sig.[16] Konstnären Anna-Karin Brus har på uppdrag av Uppsala kommun utfört konstverket Concrete Queen till Ekholms minne, vilket är uppfört i kvarteret Cementgjuteriet.[17][18] Ytterligare ett konstverk som hyllar Ekholm finns på Mimmi Ekholms plats och består av en gestaltning av en skrivmaskin i jätteformat.[15]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Mörck, Kristin. ”Kontoristen som blev Uppsalas betongboss”. tidskriften Företagshistoria. Centrum för Näringslivshistoria (CfN) Chefredaktör Torberger, Per. 2016(3). sid. 34–37. ISSN: 2001-7936. Läst 9 juli 2023. (Mörck 2016).
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Klingström, Ulla (22 oktober 2013). Gravsten nr 145413, M. Ekholms familjegrav. Rötter.se. Läst 9 juli 2023.
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Mörck, Kristin (31 augusti 2020). ”Mimmi Cecilia Elisabeth Ekholm”. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL). https://www.skbl.se/sv/artikel/MimmiCeciliaElisabethEkholm. Läst 9 juli 2023.
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020.
- ^ AB Johan Ekholms skofabrik i Uppsala, Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen), SE/ULA/10488, 1893–1954.
- ^ [a b c] Mörck (2016) s. 34.
- ^ [a b c d] ”Mimmi Ekholm”. Uppsala industriminnesförening. http://www.uppsalaindustriminnesforening.se/5478-2/. Läst 9 juli 2023.
- ^ [a b c d e f] Svensson, Gustav (21 december 2021). ”Mimmi Ekholm blev Uppsalas betongboss”. Företagskällan. Centrum för Näringslivshistoria (CfN). https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/mimmi-ekholm-blev-uppsalas-betongboss/. Läst 9 juli 2023.
- ^ [a b c] Svensson, Gustav (3 juni 2022). ”Mimmi Ekholm, Uppsala Cementgjuteri (1940)”. Centrum för Näringslivshistoria (CfN). https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/mimmi-ekholm-uppsala-cementgjuteri-1940/. Läst 9 juli 2023.
- ^ Mörck (2016) s. 35.
- ^ [a b] Mörck (2016) s. 37.
- ^ Mörck (2016) s. 36–37.
- ^ ”Mimmi Ekholm”. Uppsala kvinnohistoriska förening. https://www.uppsalakvinnorshistoria.se/mimmi-ekholm/. Läst 9 juli 2023.
- ^ ”Förlovade”. Svenska Dagbladet (SvD): s. 2. 7 juni 1927. https://www.svd.se/arkiv/1927-06-07/2/SVD. Läst 9 juli 2023 (via SvD:s Historiska sidarkiv).
- ^ Mörck (2016) s. 36.
- ^ [a b] Lindqvist, Ola (26 oktober 2013). ”Mimmi Ekholms plats invigs”. Upsala Nya Tidning (UNT). https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/mimmi-ekholms-plats-invigs/l6nm03zr. Läst 9 juli 2023.
- ^ Lindqvist, Ola (19 januari 2011). ”Cement-vd får ge namn åt torg”. Upsala Nya Tidning (UNT). https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/cement-vd-far-ge-namn-at-torg/jokog5yl. Läst 9 juli 2023.
- ^ Jansson, Daniel (24 maj 2012). ”Klart med konstnär till cementgjuteri”. Upsala Nya Tidning (UNT). https://unt.se/kultur/kultur-och-noje/artikel/klart-med-konstnar-till-cementgjuteri/l6n01evr. Läst 9 juli 2023.
- ^ Carolina Berg (15 december 2022). ”Konstvandring”. Uppsala City. https://uppsalacity.se/konstvandring/. Läst 9 juli 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.