Milovan Vidaković
| Milovan Vidaković | |
 | |
| Född | 1780[1][2][3] Nemenikuće, Serbien |
|---|---|
| Död | 28 oktober 1841[4] Pest |
| Begravd | Budapest |
| Medborgare i | Serbien |
| Sysselsättning | Författare, poet[5], språkvetare[5] |
| Redigera Wikidata | |
Milovan Vidaković (Милован Видаковић), född 1780 i Nemenikuće, död 1841 i Pest, var en serbisk författare.
Vidaković grundlade den serbiska romanen 1805 genom den versifierade berättelsen Istorija o prekrasnom Josifu. Han skrev moraliserande historiska berättelser, till god del hämtade ur Jovan Rajićs historia, i ett otympligt, halvt kyrkoslaviskt, halvt ryskt språk, som uppkallade Vuk Karadžić och andra språkmän till kraftig opposition.
Redan Vidakovićs första roman, Usamljenij junosa ("Den ensamme hjälteynglingen", 1810), med motiv från Kosovoslaget, blev mycket populär. Mest bekant blev hans roman Ljubomir u Elisijumu (1841). Hans folkliga berättelser, till exempel Selim i Merima, var avfattade i medeltidens riddarstil. Vidaković skrev även episka dikter, en serbisk historia (1833–37) och grammatik (1838) samt en vallfartsresa, Putešestvìe v Jerusalim (1834). Hans samlade skrifter utgavs 1880.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Vidaković, Milovan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Aaron Swartz, Open Library, Open Library-ID: OL5491997A, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, CERL: cnp00322492, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Vidaković, Milovan, vol. 50, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 269.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 64502.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2012722090, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]