Mikrotunnelborrning
Utseende
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Mikrotunnelborrning även mikrotunnling och är en mångsidig, schaktfri ledningsbyggnadsmetod som innebär att en kompakt, fjärrstyrd tunnelborrmaskin borrar sig fram mellan två sänk- eller nedstigningsbrunnar.
Längst fram på borrmaskinen finns en hydraulisk borr- och krossmodul som borrar och finfördelar berg, sten och jord. Det lossborrade materialet blandas med borrvätska, pumpas bakåt genom tunneln och återvinns.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/12_Mikrotunnelborrning.pdf/page1-250px-12_Mikrotunnelborrning.pdf.jpg)
Tunnelns mantel trycks framåt efter borrmaskinen på samma sätt som vid rörtryckning. Operatören får löpande information om borrmaskinens läge och gör de justeringar som behövs från ett kontrollrum på avstånd.[1]
Tekniska data[redigera | redigera wikitext]
Max ledningsdiameter | 4000 mm |
Max längd | 1000 meter |
Rörmaterial | Betong |
Utrymmesbehov | Sänkbrunn, spontschakt |
Begränsningar | Inga |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Microtunneling, 30 november 2019.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”AVN 600”. https://www.youtube.com/watch?v=tyhPOo0I8FY. Läst 7 februari 2020.