Migrantarbetare
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Langechildren2.jpg/250px-Langechildren2.jpg)
En migrantarbetare är en person som migrerar inom eller utanför sitt hemland för att utöva arbete. Migrantarbetare har vanligtvis inte för avsikt att stanna permanent i det land eller region där de arbetar.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/df/Migrant_worker.jpg/250px-Migrant_worker.jpg)
Migrantarbetare som jobbar utanför sitt hemland kallas även för utländsk arbetskraft. Gästarbetare eller utlandsstationerade är exempel på fler benämningar och används särskilt när arbetare har inbjudits att arbeta i värdlandet innan de lämnar sitt hemland.
Internationella arbetsorganisationen uppskattade 2019 att det fanns 169 miljoner internationella migranter.[1] Vissa länder har miljontals migrantarbetare. Vissa migrantarbetare är papperslösa invandrare eller slavar
Internationellt
[redigera | redigera wikitext]Uppskattningsvis bor det 14 miljoner utländska arbetare i USA, som införskaffar de flesta av migranterna ifrån Mexiko. Det uppskattas att omkring 5 miljoner utländska arbetare bor i nordvästra Europa, en halv miljon i Japan och 5 miljoner i Saudiarabien. Ett jämförbart antal anhöriga följer med dessa arbetare.[2]
Europa
[redigera | redigera wikitext]Europeiska unionen
[redigera | redigera wikitext]Under 2016 var cirka 7,14 % (15 88 300 personer) av den totala sysselsättningen i EU inte medborgare, 3,61 % (8 143 800) kom från en annan EU-medlemsstat, 3,53 % (7 741 500) kom från länder utanför EU. I följande länder var mer än 0,5 % av anställda inte medborgare:
- Schweiz 0,53 %
- Frankrike 0,65 %
- Spanien 0,88 %
- Italien 1,08 %
- Storbritannien 1,46 %
- Tyskland 1,81 %
Länder där mer än 0,9 % av de anställda kom från länder utanför EU var:
- Storbritannien 0,91 %
- Tyskland 0,94 %
Länder där mer än 0,5 % anställda kom från ett annat EU-land var:
- Spanien 0,54 %
- Storbritannien 0,55 %
- Italien 0,72 %
- Tyskland (fram till 1990 tidigare territorium i FRG) 0,87 %.
Finland
[redigera | redigera wikitext]Enligt Finska fackföreningarna SAK (Finlands Fackförbunds Centralorganisation) och PAM (Finska Servicefacket) utnyttjades utländska arbetstagare i allt större utsträckning inom bygg- och transportsektorerna i Finland under 2012. De rapporterades i vissa fall tjäna timlöner så låga som två euro. Bulgarer, kosovarer och estländare var hade högst sannolikhet att utnyttjas inom byggbranschen.[3]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Sedan december 2008 har Sverige haft mer liberal lagstiftning gällande arbetskraftsinvandring från länder utanför EU och EEA än något annat land i OECD. Införandet av arbetsgivardriven arbetskraftsinvandring, motiverat av behovet av att komma till rätta med bristen på arbetskraft, resulterade i stora inflöden av migranter även i lågkvalificerade yrken med arbetskraftsöverskott, till exempel restaurang- och städsektorn.[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Labour migration data”. Migration data portal. 18 februari 2022. http://www.migrationdataportal.org/themes/labour-migration. Läst 31 mars 2024.
- ^ Westfall, Michael. ”Maquiladora Slavery”. Arkiverad från originalet den 16 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170216160019/http://digitalcommons.ilr.cornell.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1007&context=westfall. Läst 20 november 2019.
- ^ ”Unions: Foreign workers often underpaid, overworked”. yle. 4 februari 2013. Arkiverad från originalet den 5 april 2016. https://web.archive.org/web/20160405090237/http://yle.fi/uutiset/unions_foreign_workers_often_underpaid_overworked/6479057.
- ^ Olle Frödin & Anders Kjellberg (Mars 2018). ”Labor Migration from Third Countries to Swedish Low-wage Jobs”. Nordic Journal of Working Life Studies 8 (1): sid. 65–85. doi: . Arkiverad från originalet den 18 december 2018. https://web.archive.org/web/20181218193353/http://portal.research.lu.se/portal/files/40268826/Labor_Migration_from_Third_Countries_to_Swedish_Low_wage_Jobs_Fr_din_Kjellberg.pdf.