Michael Heseltine
The Right Honourable Lord Heseltine CH PC | |
Tid i befattningen 20 juli 1995–2 maj 1997 | |
Premiärminister | John Major |
---|---|
Företrädare | vakans senast Geoffrey Howe den 1 november 1990 |
Efterträdare | John Prescott |
Tid i befattningen 11 april 1992–5 juli 1995 | |
Premiärminister | John Major |
Företrädare | Peter Lilley |
Efterträdare | Ian Lang |
Tid i befattningen 28 november 1990–11 april 1992 | |
Premiärminister | John Major |
Företrädare | Chris Patten |
Efterträdare | Michael Howard |
Tid i befattningen 5 maj 1979–6 januari 1983 | |
Premiärminister | Margaret Thatcher |
Företrädare | Peter Shore |
Efterträdare | Tom King |
Tid i befattningen 6 januari 1983–7 januari 1986 | |
Premiärminister | Margaret Thatcher |
Företrädare | John Nott |
Efterträdare | George Younger |
Född | 21 mars 1933 Swansea, Wales |
Politiskt parti | Konservativa partiet |
Alma mater | Oxfords universitet (Pembroke College) |
Maka | Ann Heseltine |
Michael Ray Dibdin Heseltine, sedan 2001 Baron Heseltine, född 21 mars 1933 i Swansea, Wales, är en brittisk politiker (konservativa partiet).[1][2] Han var minister i Margaret Thatchers regering 1979–1986, i John Majors regering 1990–1997 och parlamentsledamot för valkretsen Henley-on-Thames i Oxfordshire 1974–2001.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Heseltine blev 1979 miljöminister i Thatchers nybildade regering. Han blev 1983 försvarsminister, en post som han lämnade i protest den 9 januari 1986 (han lämnade då även regeringen). Anledningen till avgången var en pågående debatt om ett brittiskt helikopterföretag (Westlandaffären). Heseltine var för en europeisk lösning för att rädda företaget Westland Aircraft från konkurs, medan Margaret Thatcher ville ha en fusion med ett amerikanskt företag. Heseltines avgång ansågs även vara ett stort bakslag för hela regeringen.
Heseltines okonventionella politikerstil och stundtals snabba och temperamentsfulla handlande gav honom smeknamnet ”Tarzan” i brittiska medier och politikerkretsar.
Efter att Thatchers stöd inom det egna partiet minskat under 1990, utmanades hon av Heseltine om posten som partiledare på hösten samma år. Även andra kandidater började samtidigt segla upp. När det stod klart efter en sondering inom partiet att Thatcher inte hade tillräckligt stöd för att omväljas som partiledare, tvingades hon avgå den 28 november. Hennes efterträdare blev dock inte Heseltine, utan John Major som efter hand vunnit allt mer stöd inom den mer thatcheristiska falangen.
I John Majors regering var Heseltine miljöminister 1990-1992, handels- och näringsminister 1992-1995 och biträdande premiärminister 1995-1997.
Under senare delen av 1990-talet pläderade Heseltine i sällskap med framträdande labourpolitiker som Tony Blair och Gordon Brown för att Storbritannien skulle införa euron som valuta.
Heseltine är även affärsman och beräknades 2004 ha en förmögenhet på 240 miljoner brittiska pund.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Heseltine: Political CV, BBC News 2000-04-27
- ^ Haymarket: Who's who Arkiverad 1 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine., läst 2012-05-31