Brommetan
| Brommetan | |
  | |
| Systematiskt namn | Brommetan |
|---|---|
| Övriga namn | Metylbromid |
| Kemisk formel | CH3Br |
| Molmassa | 94,939 g/mol |
| Utseende | Färglös gas |
| CAS-nummer | 74-83-9 |
| SMILES | CBr |
| Egenskaper | |
| Densitet | Gas: 3,9739 kg/m³ Vätska: 1,73 g/cm³ |
| Smältpunkt | -93,66 °C |
| Kokpunkt | 3,56 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 |
1
3
0
|
| LD50 | 214 mg/kg (oralt) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Brommetan eller metylbromid är en haloalkan med kemisk formel CH3Br. Det är vid rumstemperatur en färglös, giftig och icke-brännbar gas. Brommetan används som bekämpningsmedel inom jordbruket och även vid karantänbehandling av import- och exportvaror. Dess användning har i viss utsträckning begränsats av Montrealprotokollet.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Naturlig förekomst
[redigera | redigera wikitext]Ämnet produceras naturligt i havet av vissa arter tång och i mindre utsträckning på land av korsblommiga växter. Den totala produktionen i naturen beräknas uppgå till 1 000 000–2 000 000 ton årligen.[1]
Industriell produktion
[redigera | redigera wikitext]Industriellt framställs brommetan genom att låta vätebromid reagera med metanol.
Användning och reglering
[redigera | redigera wikitext]Brommetan användes som bekämpningsmedel och tidigare som köldmedium i kylskåp. Montrealprotokollet kräver en förminskning av bruket och tillverkningen av ämnen som skadar ozonlagret.[2] 2011 hade 196 stater undertecknat protokollet.[3] Bland de ämnen som berörs av Montrealprotokollet är brommetan. Nedtrappningen för brommetan skedde stegvis till noll mellan 1995 och 2015, med olika delmål för industriländer och utvecklingsländer.[4] Protokollet tillåter efter 2005 (2015 i utvecklingsländer) användning av brommetan inom vissa kritiska områden där det inte finns godtagbart ersättningsmedel.[5] 2011 tillverkades 4 555 ton brommetan för detta ändamål.[6]
Brommetan används även vid karantänbehandling av import- och exportvaror. Denna användning regleras inte av Montrealprotokollet.[1] 2011 tillverkades 9 436 ton brommetan för detta ändamål.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Methyl Bromide - Questions and Answers” (på engelska). Department of Agriculture. 25 februari 2015. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150801215249/http://www.agriculture.gov.au/import/general-info/pre-border/afas/methyl-bromide-questions-and-answers. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”The Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer” (på engelska). ozone.unep.org. Ozone Secretariat. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150827034246/http://ozone.unep.org/en/treaties-and-decisions/montreal-protocol-substances-deplete-ozone-layer. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Methyl Bromide Questions & Answers” (på engelska). United States Environmental Protection Agency. 9 januari 2011. http://www.epa.gov/ozone/mbr/qa.html. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer” (på engelska). Department of the Environment. http://www.environment.gov.au/protection/ozone/montreal-protocol. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Critical Use Exemption Information” (på engelska). United States Environmental Protection Agency. 2 juli 2015. Arkiverad från originalet den 28 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150628154221/http://www.epa.gov/ozone/mbr/cueinfo.html. Läst 29 augusti 2015.
- ^ UNEP Technology and Economic Assessment Panel 2013, s. 55.
- ^ UNEP Technology and Economic Assessment Panel 2013, s. 76.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- UNEP Technology and Economic Assessment Panel (maj 2013) (på engelska). May 2013 TEAP Progress Report. ISBN 978-9966-20-014-3. http://ozone.unep.org/Assessment_Panels/TEAP/Reports/TEAP_Reports/TEAP_Progress_Report_May_2013.pdf. Läst 29 augusti 2015 Arkiverad 11 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
| |||||||||||||||||
|