Mellit
Mellit | |
Mellit | |
Kategori | Organiska föreningar |
---|---|
Strunz klassificering | 10.AC.05 |
Kemisk formel | Al2 [C6(COO) 6]•16H2O |
Färg | Honungsgul, djupröd, bleka nyanser av rött, brunt, grönt, vitt. |
Förekomstsätt | Kristaller eller formlös massa |
Kristallstruktur | Tetragonala |
Spaltning | Dålig/otydlig på {023} |
Brott | Mussligt |
Hårdhet (Mohs) | 2–2,5 |
Glans | Glasglans, hartsartad, fet |
Ljusbrytning | nω=1,539; nε=1,511 |
Dubbelbrytning | δ=0,028 |
Optisk karaktär | Enaxlig negativ |
Pleokroism | Svag; ω = gulbrun, ε = gul. |
Transparens | Transparent till genomskinlig |
Fluorescens | Svagt gult till blått (LW & SW, UV) |
Streckfärg | Vit |
Densitet | 1,64 |
Radioaktivitet | Ingen |
Övrigt | Pyroelektrisk |
Referenser | [1] |
Mellit, eller honungssten, är ett ovanligt mineral med sammansättningen Al2 [C6(COO) 6]•16H2O. Kemiskt definieras det som ett aluminiumsalt av mellitsyra, aluminiumbensenhexakarboxylat. Det har fått sitt namn ur det grekiska ordet μέλι meli för honung, med anspelning på dess färg.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Mellit är en genomskinlig honungsfärgad kristall, som kristalliserar i det tetragonala systemet och förekommer i form av såväl goda kristaller som formlös massa. Mellit är mjuk och har låg specifik vikt.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Mellit upptäcktes ursprungligen 1789 i Artem i Thüringen i Tyskland, men har senare hittats även i Österrike, Tjeckien, Ungern och Ryssland. Man har funnit samband med brunkol och torv och antagit att det bildas av växtmaterial och aluminium härrörande från lera.
Mellitsyra kan framställas genom försiktig oxidation av grafit.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Mellit kan poleras och fasettslipas till smyckessten.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1977