Mellangröda

Mellangröda är i Sverige en gröda som odlas mellan två huvudgrödor. Mellangrödor kan etableras i "renbestånd" eller i art- och sortblandningar. Mellangrödorna kan ha flera olika funktioner i odlingssystemet såsom minska växtnäringsläckaget, öka inlagringen av kol i marken, bekämpa ogräs, fungera som erosionsskydd och användas som råvara för produktion av till exempel bioetanol och biogas i den biobaserade ekonomin.

Oljerättika, vitsenap, bovete, honungsfacelia och blodklöver är exempel på sommarmellangrödor som etableras efter tidig skörd av olika huvudgrödor, såsom färskpotatis, konservärt eller spannmål under högsommaren. Mellangrödor kan även etableras på hösten, till exempel en blandning av råg och luddvicker, och växa under vintern som en fånggröda i södra Sverige. De kallas då för vintermellangrödor. På våren kan vintermellangrödan antingen skördas som biogassubstrat eller myllas ner i marken som gröngödsling, innan nästa huvudgröda etableras.

Referenser

• I. Ahlberg and T. Nilsson: Investigation on the Use of Intermediate Crops for Anaerobic Digestion as a Renewable Source of Energy
• H. Aronsson et al: Gröda mellan grödorna - samlad kunskap om fånggrödor
• K. Engdahl (red.): Mellangrödor till biogasproduktion
• M. Gunnarsson: Gödslade eller ogödslade mellangrödor som biogassubstrat?

Litteratur

• Hur mycket biogas som några olika sommarmellangrödor ger redovisas av I. Ahlberg och T. Nilsson i rapporten ”Investigation on the Use of Intermediate Crops for Anaerobic Digestion as a Renewable Source of Energy”.
• Möjligheten att gödsla sommarmellangrödan och skörda den på hösten som biogassubstrat beskrivs av M. Gunnarsson i rapporten ”Gödslade eller ogödslade mellangrödor som biogassubstrat?” Här utvecklas även begreppet ”Biogasbanken”. Med det menas att den skördade mellangrödans växtnäringsinnehåll lagras i biogasanläggningen under vintern och plockas ut följande vår från ”Biogasbanken" till den nya huvudgrödan.