Hoppa till innehållet

Melker Johnsson

Från Wikipedia

Albert Melker Heribert Johnsson, född 30 juli 1903 i Öckerö[1], död 30 september 1990[2], var en svensk litteraturvetare, författare och humanist.

Johnsson doktorerade 1934 i litteraturhistoria på en avhandling om Gustaf af Geijerstam.[3] År 1943 kom Johnssons uppmärksammade bok Nietzsche och tredje riket, där han diskuterade den tyske filosofens ansvar för den nationalsocialistiska ideologin.

Johnsson var i sin ungdom engagerad inom vänstern. Han var bland annat med om att grunda Clarté i Lund 1922. Johnsson blev dock alltmer negativ till den kommunistiska ideologin, på grund av förtrycket i de realsocialistiska länderna. På 1970- och 1980-talet engagerade sig Johnsson starkt för mänskliga rättigheter i Östeuropa, vilket bland tog sig uttryck i böcker som Bättre röd än död? (1978), Dessa förföljda (1979) och Alexander Solzjenitsyn - mellan öst och väst (1986).

Johnsson publicerade sig inom många genrer. Han skrev flera pjäser, till exempel Yrkesrevolutionären och Sol som fattas, liksom ett par essäsamlingar, som En klosterresa.

  • En åttiotalist (1934)
  • D.H. Lawrence. Ett modernt tankeäventyr (1939)
  • Nietzsche och tredje riket (1943)
  • Ledmotiv 1939-1946 (1946)
  • Enhetsskola och lärarutbildning i USA - några erfarenheter (1948)
  • En klosterresa. Färder och frågor (1960)
  • (Red.) Den nya fegheten (1971)
  • Arons död (1971)
  • Sol som fattas. Ett spel om jämlikhet och frihet (1972)
  • Miljoner av barn. Skådespel i tre akter (1973)
  • Yrkesrevolutionären. Skådespel i fyra akter (1977)
  • Bättre röd än död? (1978)
  • Dessa förföljda - för våra värden (1979)
  • (Utg.) Maxim Gorkij Obekväma tankar om oktoberrevolutionen (1983)
  • Alexander Solzjenitsyn. Mellan öst och väst (1986)
  • Marx och Nietzsche (1990)