Mejlans herrgård

	Mejlans herrgård
	Mejlans herrgårds danssalong
Plats	Helsingfors, Nyland
Typ	herrgård
Våningar ovan jord	1
Färdigställd	Början av 1800-talet
Status	Museiverkets byggda kulturmiljöer av riksintresse

Mejlans herrgård (finska: Meilahden kartano) är en herrgård i Helsingfors, Nyland och gårdens historia härstammar från 1400-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes i början av 1800-talet och så är den också den äldsta byggnaden på Mejlans villaområdet. Helsingfors stad har varit långvarig ägare men sålde byggnaderna 2024 till företaget Maailman kauneins sauna Oy som skall utveckla verksamheten på ormådet och restaruera de förfallna huskropparna^[1]. Gården är listad i Museiverkets lista över byggda kulturmiljöer av riksintresse. Mejlans herrgård har också kallats Villa Bredablick.^[2]^[3]^[4]

Historia

Mejlans gård är känd redan från 1400-talet. Byn där gården ligger hette då Hindernäs. År 1627 under trettioåriga kriget gav Gustaf II Adolf Mejlans, samt med Munksnäs, Drumsö, och Tali, som förläning till Gerd Skytte. År 1650 förändrades ägarskapet igen när drottning Kristina skänkte Mejlans åt Helsingfors stad som "evig egendom". Men redan på 1680-talet upphörde den "evig egendomen" genom Reduktionskraven under 1680 års riksdag. Gården anslöts till Munksnäs säteri.^[3]^[5]

Greven Fabian von Steinheil var generalguvernör över Storfurstendömet Finland år 1810 och han valde Mejlans herrgård som sitt sommarresidens. De första åren bodde von Steinheil på Mejlans som hyresgäst men år 1823 köpte von Steinheil hela gården. Dottern Helena von Steinheil ärvde gården efter faderns död 1830.^[5]

År 1840 flyttade greve Vladimir Musin-Puškin och grevinnan Emilie (född Stjernvall) till Mejlans. Där ordnade grevinnan Emilie en stor fest i vwziansk stil i herrgårdens trädgård. Den första i sitt slag i Finland. Festen hölls mellan bron till Fölisön och herrgården. En orkester från Sankt Petersburg spelade i trädgården och fyrverkerier och bloss i olika färger lyste upp hela området. Gästerna bar masker. Det sägas att grevinnas fest var en av de allra utmärkta fester i hela Helsingfors.^[5]

Från år 1847 ägde greven Alexandr Kušelev-Bezborodko Mejlans gård. Under hans tid byggdes en danssalong av sten på herrgårdens mark, trädgården inhägnades och en skeppsbrygga anlades invid Munksnäs bro.^[5]

I slutet av 1865 såldes Mejlans herrgård till kapten Gustaf Magnus Leonard Jägerskiöld för 12 000 rubel. Jägerskiöld uthyrde tre villatomter av gårdens mark; Toivola, Bergvik och nordligaste delen av Råholmen och kunde därför förbättra herrgårdens ekonomi. År 1871 köpte Helsingfors stad Mejlans herrgård. Staden fortsatte med uthyrning av villatomter och utökade utarrenderingen. Mejlans villaområde fick därmed sin början. ^[5]

I slutet av 1800-talet avdelades också själv gården som en egen villatomt. Då började man kalla Mejlans herrgård med namnet Villa Bredablick.^[3]^[5]

I slutet av april 2023 ockuperades oockuperades huvudbyggnaden av den anarkistiska Makamik-kollektivet.^[6]

Huvudbyggnaden

Mejlans herrgårds huvudbyggnad ligger nära stranden vid Bastuviken. Den en gång stora landskapsparken är delvis bevarad och i parken finns bland annat terrassen med trappor ner mot stranden och ett lusthus. Huvudbyggnaden är uppförd av stock i början av 1800-talet. Den omfattar en våning och den är vitmålad med gråa och röda detaljer.^[5]^[3]

Det finns 7 rum i huvudbyggnaden varav 2 stora salar. I gården finns kakelugnar designade av arkitekt Gustaf Strengell i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Andra viktiga objekt i inredningen är franska panelpardörrar från 1800-talet och gamla handgjorda tapeter.

De äldsta ritningar till huvudbyggnaden härstammar från 1840-talet men man antar att den är äldre. I ritningen från 1847 finns separata rum för greven och grevinnan inritade.^[5]

Stenbyggnad

Stenbyggnaden vid huvudbyggnaden är före detta danssalong från 1847. Ursprungligen var byggnaden i en våning men i början av 1900-talet höjdes den till en tvåvåningsbyggnad. Byggnaden är gul.^[3]^[5]

Gårdens ägare

Listan om Mejlans herrgårdens ägarna^[5]
Ägare	År när gården har kommit till ägedom
Padis kloster	1351
Åbo domkapitel	början av 1400-talet
Kronan	1542
Gert Skytte	1627
Helsingfors stad	1650
Munksnäs säteri	1680-talet
Johan Gripenberg	Slutet av 1600-talet
Helsingfors stad	Slutet av 1600-talet & början av 1700-talet
Thomas Mattheiszen	1775
Fabian von Steinheil	1823
Helena Steinheil	1830
Vladimir Musin-Puškin	1840-talet
Alexandr Kušelev-Bezborodko	1847
Grigori Kušelev-Bezborodko	1855
Gustaf Magnus Leonard Jägerskiöld	1865
Helsingfors stad	1871
Johan Adolph	1899
O. W. Salin	1903-1908
Arvo Emil Parmasuo	1950-1967
Helsingfors stad	1967-2024
Maailman kaunein sauna Oy	2024-

Källor

^ ””Ihan mieletön mahdollisuus”, sanoo Meilahden kartanon ostanut Antti Luusuaniemi” (på finska). Helsingin sanomat. 17 oktober 2024. https://www.hs.fi/helsinki/art-2000010770745.html. Läst 17 oktober 2024.
^ Nupponen, Sakari (14 januari 2021). ”Meilahdessa rapistuu jo 8 vuotta sitten tyhjilleen jäänyt museo – talon kohtalolle 3 vaihtoehtoa” (på finska). Helsingin Uutiset. https://www.helsinginuutiset.fi/paikalliset/3219533. Läst 21 februari 2021.
^ [a b c d e] ”RKY ι Objekt”. www.kulturmiljo.fi. http://www.kulturmiljo.fi/read/asp/rsv_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=1606. Läst 21 februari 2021.
^ ”HS Helsinki | Ratikkareitin varrella uinuu hylätty kartanoalue: Nyt Helsinki yrittää herättää Meilahden 1800-luvun idyllin henkiin” (på finska). Helsingin Sanomat. 8 oktober 2019. https://www.hs.fi/kaupunki/helsinki/art-2000006265520.html. Läst 21 februari 2021.
^ [a b c d e f g h i j] Salonen, Kati; Schalin, Mona. ”Meilahden huvila-alue, ympäristöhistoriallinen selvitys”. Helsingfors stad. https://www.hel.fi/static/hkr/hoito_ja_kehittamissuunnitelmat/meilahden_huvila_ymphistoriallinen_selvitys.pdf. Läst 21 februari 2021.
^ ”Kiinteistöt | Anarkistit sanovat vallanneensa Meilahden kartanon kahvilan Helsingissä” (på finska). Helsingin Sanomat. 28 april 2023. https://www.hs.fi/kaupunki/art-2000009551740.html. Läst 29 april 2023.

[1] ””Ihan mieletön mahdollisuus”, sanoo Meilahden kartanon ostanut Antti Luusuaniemi” (på finska). Helsingin sanomat. 17 oktober 2024. https://www.hs.fi/helsinki/art-2000010770745.html. Läst 17 oktober 2024.

[2] Nupponen, Sakari (14 januari 2021). ”Meilahdessa rapistuu jo 8 vuotta sitten tyhjilleen jäänyt museo – talon kohtalolle 3 vaihtoehtoa” (på finska). Helsingin Uutiset. https://www.helsinginuutiset.fi/paikalliset/3219533. Läst 21 februari 2021.

[:0-3] [a b c d e] ”RKY ι Objekt”. www.kulturmiljo.fi. http://www.kulturmiljo.fi/read/asp/rsv_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=1606. Läst 21 februari 2021.

[4] ”HS Helsinki | Ratikkareitin varrella uinuu hylätty kartanoalue: Nyt Helsinki yrittää herättää Meilahden 1800-luvun idyllin henkiin” (på finska). Helsingin Sanomat. 8 oktober 2019. https://www.hs.fi/kaupunki/helsinki/art-2000006265520.html. Läst 21 februari 2021.

[:1-5] [a b c d e f g h i j] Salonen, Kati; Schalin, Mona. ”Meilahden huvila-alue, ympäristöhistoriallinen selvitys”. Helsingfors stad. https://www.hel.fi/static/hkr/hoito_ja_kehittamissuunnitelmat/meilahden_huvila_ymphistoriallinen_selvitys.pdf. Läst 21 februari 2021.

[6] ”Kiinteistöt | Anarkistit sanovat vallanneensa Meilahden kartanon kahvilan Helsingissä” (på finska). Helsingin Sanomat. 28 april 2023. https://www.hs.fi/kaupunki/art-2000009551740.html. Läst 29 april 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]