Max Engman
Max Engman | |
Max Engman, 22 augusti 2008. | |
Född | 27 september 1945[1] Helsingfors[1] |
---|---|
Död | 19 mars 2020 (74 år) |
Medborgare i | Finland |
Sysselsättning | Historiker |
Arbetsgivare | Åbo Akademi |
Utmärkelser | |
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (1984) Svenska Akademiens Finlandspris (1994) Stora historiepriset (2007) Tollanderska priset (2017) Zibetska priset (2017) Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden[2] | |
Redigera Wikidata |
Max Robert Engman, född 27 september 1945 i Helsingfors, död där den 19 mars 2020, var en finländsk historiker och översättare.[3]
Engman, som 1968–1973 var tjänsteman vid Riksarkivet i Helsingfors, disputerade 1983 på en uppmärksammad avhandling om S:t Petersburg och Finland. Han utnämndes 1985 till professor i allmän historia vid Åbo Akademi[4] och under perioden 2003–2007 var han chef för Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut. Han var gästprofessor vid University of Minnesota 1997 och vid Södertörns högskola 2008–2009.
Engman har i sin forskning främst uppehållit sig vid finsk-ryska relationer och de europeiska imperierna samt konstitutionella frågor och förvaltningshistoria. Han gjorde en viktig insats som redaktionssekreterare för Historisk Tidskrift för Finland 1971–1982 och som tidskriftens ansvarige redaktör 1982–2000. Engman var styrelsemedlem i Svenska litteratursällskapet i Finland 1980-2013 och sällskapets styrelseordförande 2010–2013.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Mannen i kolboxen, 1979
- S:t Petersburg och Finland, 1983
- Förvaltningen och utvandringen till Ryssland 1809–1917, 1995
- Petersburgska vägar, 1995
- Norden och flyttningarna under nya tiden, 1997
- Lejonet och dubbelörnen, 2000
- Gränsfall: Utväxlingar och gränstrafik på Karelska näset 1918–1920, 2007
- Ett långt farväl: Finland mellan Sverige och Ryssland efter 1809, 2009
- Språkfrågan: Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922, 2016
Utmärkelser, ledamotskap och priser
[redigera | redigera wikitext]- Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL, 1994)[5]
- Hallbergska priset, 1984
- Finska statens informationspris, 1988, 2008
- Svenska Akademiens Finlandspris, 1994
- Hertig Karls pris, 2007[4]
- Stora fackbokspriset, 2016[6]
- Tollanderska priset, 2017
- Zibetska priset, 2017
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Max Engman, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 5626-1416928958232.[källa från Wikidata]
- ^ Kuka kukin on 2015, Otava, 2014, s. 100, ISBN 978-951-1-28228-0.[källa från Wikidata]
- ^ ”Max Engman in memoriam”. Svenska litteratursällskapet i Finland. 23 mars 2020. Arkiverad från originalet den 23 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200323120548/https://www.sls.fi/sv/nyheter/max-engman-memoriam. Läst 23 mars 2020.
- ^ [a b] ”Årets historiepris till Max Engman”. Landstinget Sörmland. 9 augusti 2007. Arkiverad från originalet den 15 november 2008. https://web.archive.org/web/20081115000004/http://www.landstinget.sormland.se/Startsida/153/Nyheter/Arets-historiepris-till-Max-Engman-/.
- ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
- ^ ”Max Engman får Stora fackbokspriset 2016”. Yle. 24 november 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/11/24/max-engman-far-stora-fackbokspriset-2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- ”Engman, Max”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5626-1416928958232
- Engman, Max i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
|
|
- Födda 1945
- Finländska professorer i historia
- Män
- Personer från Helsingfors
- Avlidna 2020
- Personer verksamma vid Åbo Akademi
- Historiker under 1900-talet
- Finländska forskare under 1900-talet
- Finlandssvenska historiker
- Ledamöter av Vetenskapssocieteten i Lund
- Mottagare av Tollanderska priset
- Mottagare av Statsrådet Mauritz Hallbergs pris