Atlantskogen

Världsarv
	Discoverykustens Atlantskogsreservat
	Urskog i Pernambuco
Geografiskt läge
Koordinater	16°30′00″S 39°15′00″V / 16.50000°S 39.25000°V
Land	Brasilien
Region*	Latinamerika och Karibien
Data
Typ	Naturarv
Kriterier	ix, x
Referens	892
Historik
Världsarv sedan	1999 (23:e mötet)
	; Discoverykustens Atlantskogsreservat .
	* Enligt Unescos indelning.

	Atlantskogen ; (Mata Atlântica)
	Naturregion
	Atlantskogen ovanför Antonina, Paraná
Länder	Brasilien, Paraguay, Argentina
Städer	Sao Paulo, Rio de Janeiro, Salvador de Bahia
Flod	Paranáfloden
Högsta punkt
- läge	Pico da Bandeira
- höjdläge	2 892 m ö.h.
- koordinater	20°26′7″S 41°47′47″V / 20.43528°S 41.79639°V
Lägsta punkt	Atlantkusten
Area	1 000 000 km²
Biom	regnskog, tropisk och subtropisk, torrskog, tropisk och subtropisk
Medeltemperatur	i Rio de Janeiro
- varmaste månad	26.5°C (februari)
- kallaste månad	21.3°C (juli)
Nederbörd	i Rio de Janeiro
- fuktigaste månad	169mm (januari)
- torraste månad	51mm (juli)
	Atlantskogens ursprungliga gränser enligt WWF Atlantskogens ursprungliga gränser enligt WWF

Atlantskogen (portugisiska: Mata Atlântica) är en region med tropisk och subtropisk fuktskog, tropisk och subtropisk torrskog, tropisk och subtropisk savann, semi-lövfällande skog och mangroveskog som sträcker sig längs Brasiliens atlantkust, från delstaten Rio Grande do Norte i norr till Rio Grande do Sul i söder och inåt land ända till Paraguay och provinsen Misiones i nordöstra Argentina.

Regionen omfattar skogar av flera olika slag:

Den kustnära restingas är lågväxt skog som växer på stabila sanddyner.
De kustnära skogarna, kända som Atlantiska fuktskogarna, är städsegrön tropisk skog med struktur.^{[förtydliga]}
Inåt land ligger inlandsskogarna, kända som Atlantiska semi-lövfällande skogarna, där många träd tappar sina löv under torrsäsongen.
Längre in ligger Atlantiska torrskogarna, som bildar en övergång mellan det torra Caatinga i nordost och Cerrados savanner i öster.
Bergsfuktskogar finns i Serra do Mar och över bergen och platåerna i södra Brasilien. Här växer Araucaria och städsegröna träd som tillhör växtfamiljerna lagerväxter och myrtenväxter.
Buskiga bergssavanner förekommer på de högst belägna områdena.

Atlantskogen är ovanlig på det sättet att den sträcker sig som en riktig tropisk regnskog till breddgrader ner mot 24 grader sydlig bredd. Detta beror på att passadvindarna skapar nederbörd under södra halvklotets hela vinterhalvår. Norra Zona da Mata i nordöstra Brasilien får mer regn mellan maj och augusti (vintern) än under sommaren.

Dunas Park i Rio Grande do Norte är ett av de största skyddade områdena med atlantskog i Brasilien.

Atlantskogen är numera klassad som ett biosfärområde, då den har ett stort antal starkt utrotningshotade djurarter – däribland silkesapa, lejontamarin och ullspindelapa. Omfattande avskogning har skett sedan den koloniala tiden, mestadels för odling av sockerrör och för bosättningar. Det som i dag finns kvar uppskattas vara mindre än 10 % av den ursprungliga skogen och är ofta uppbrutet i "öar" på olika höjder.

Amazon Institute verkar aktivt för återbeskogning i delstaten Pernambuco i nordöstra Brasilien. Under 2007 planterade Joao Milanez och Joanne Stanulonis 5 500 nya träd i bergen som börjar med Gravata^{[förtydliga]}, som en utökning av den lilla urskogen som finns kvar där.

Ekoregioner

Tropiska och subtropiska fuktskogar

Tropiska och subtropiska torrskogar

Atlantiska torrskogarna

Tropisk och subtropisk savann

Campos Rupestres bergssavann

Mangroveskogar

Ett världsarv

Discoverykustens Atlantskogsreservat är ett 1 119,3 km² stort världsarv inom regionen bestående av 8 olika reservat och nationalparker. Dessa är:

Monte Pascoal nationalpark, grundad 1961
Pau Brasil CEPLAC experimentstation, grundad 1993
Una biologiska reservat, grundat 1980
Sooretama biologiska reservat, grundat 1982
Veracruz station, privatägt naturarvsreservat, lagligt skyddad 1998
Linhares skogsreservat, privatägt, grundat av företaget Vale do Rio Doce Corporate
Pau Brasil nationalpark
Descobrimento nationalpark

Runt området har man tänkt införa en buffertzon men dess gränser har ännu inte fastställts.^{[källa behövs]}

Referenser

^ ”Atlantic Forests, South America”. WWF. http://wwf.panda.org/what_we_do/where_we_work/atlantic_forests/. Läst 21 september 2014.
^ [a b] ”Climatological Information for”. Hongkong Observatory. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304113441/http://www.weather.gov.hk/wxinfo/climat/world/eng/s_america/brazil/rio_de_janeiro_e.htm. Läst 21 september 2014.

Externa länkar

[WWF_CBs-1] ”Atlantic Forests, South America”. WWF. http://wwf.panda.org/what_we_do/where_we_work/atlantic_forests/. Läst 21 september 2014.

[HKO_Rio-2] [a b] ”Climatological Information for”. Hongkong Observatory. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304113441/http://www.weather.gov.hk/wxinfo/climat/world/eng/s_america/brazil/rio_de_janeiro_e.htm. Läst 21 september 2014.

[1]

[2]