Masters 2012
Utseende
Turneringsinformation | |
---|---|
Typ | Inbjudningsturnering |
Tidpunkt | 15 – 22 januari 2012 |
Arena | Alexandra Palace |
Plats | London |
Land | England |
Prispengar | £ 500 000 |
Till segraren | £ 150 000 |
Regerande mästare | Ding Junhui |
Högsta break | 141 (Ronnie O'Sullivan) |
Vinnare | |
Vinnare | Neil Robertson |
Finalist | Shaun Murphy |
Finalresultat | 10–6 |
← 2011 2013 → |
Masters 2012 (BGC Masters) var en inbjudningsturnering i snooker som spelades mellan 15 och 22 januari 2012 i Alexandra Palace i London, England. Det var första gången som turneringen avgjordes i denna arena, tidigare har den hållits i Wembley Arena[1]. Neil Robertson vann turneringen efter att ha slagit Shaun Murphy i finalen med 10–6. Det var Robertsons första Masterstitel.
Händelser i samband med turneringen
[redigera | redigera wikitext]- Stephen Hendry missade Masters för första gången sedan sin debut 1989, efter att ha ramlat ur topp-16 på världsrankingen[2].
- Ingen av de två finalisterna, Neil Robertson och Shaun Murphy, hade före årets Masters nått längre än kvartsfinal i turneringen[3][4].
- Alla matcherna fram till finalen slutade antingen 6–2, 6–3 eller 6–4. Det är första gången sedan 1980 som ingen match har gått till avgörande frame.
- Neil Robertson blev den 12:e spelaren i historien att vinna både VM och Masters[5]. Han blev även den 4:e icke-brittiske vinnaren i Masters[6].
- Detta var Robertsons sjunde stora titel. Han har fortfarande aldrig förlorat en TV-sänd final, av de nio han spelat[7][6].
Huvudturnering
[redigera | redigera wikitext]Första omgången: Bäst av 11 frames | Kvartsfinaler: Bäst av 11 frames | Semifinaler: Bäst av 11 frames | Final: Bäst av 19 frames | ||||||||||||||||
1 | Ding Junhui | 4 | |||||||||||||||||
14 | Ronnie O'Sullivan | 6 | |||||||||||||||||
14 | Ronnie O'Sullivan | 2 | |||||||||||||||||
8 | Judd Trump | 6 | |||||||||||||||||
8 | Judd Trump | 6 | |||||||||||||||||
11 | Stuart Bingham | 3 | |||||||||||||||||
8 | Judd Trump | 3 | |||||||||||||||||
5 | Neil Robertson | 6 | |||||||||||||||||
5 | Neil Robertson | 6 | |||||||||||||||||
12 | Mark Allen | 3 | |||||||||||||||||
5 | Neil Robertson | 6 | |||||||||||||||||
4 | Mark Williams | 4 | |||||||||||||||||
4 | Mark Williams | 6 | |||||||||||||||||
9 | Stephen Maguire | 4 | |||||||||||||||||
5 | Neil Robertson | 10 | |||||||||||||||||
6 | Shaun Murphy | 6 | |||||||||||||||||
3 | Mark Selby | 6 | |||||||||||||||||
13 | Stephen Lee | 4 | |||||||||||||||||
3 | Mark Selby | 2 | |||||||||||||||||
6 | Shaun Murphy | 6 | |||||||||||||||||
6 | Shaun Murphy | 6 | |||||||||||||||||
16 | Martin Gould | 2 | |||||||||||||||||
6 | Shaun Murphy | 6 | |||||||||||||||||
2 | John Higgins | 4 | |||||||||||||||||
7 | Ali Carter | 3 | |||||||||||||||||
10 | Graeme Dott | 6 | |||||||||||||||||
10 | Graeme Dott | 3 | |||||||||||||||||
2 | John Higgins | 6 | |||||||||||||||||
2 | John Higgins | 6 | |||||||||||||||||
15 | Matthew Stevens | 2 |
Final
[redigera | redigera wikitext]Final: Bäst av 19 frames. Domare: Brendan Moore Alexandra Palace, London, England, 22 januari 2012 | ||
Neil Robertson Australien |
10 – 6 | Shaun Murphy England |
Eftermiddag: 61–57, 30–93, 7–116 (102), (103) 120–6, 74–37, 25–60, 72–0, 72–48 Kväll: 21–79, (101) 101–32, 57–14, 80–9, 76–23, 0–85, 0–86, 109–0 | ||
103 | Högsta break | 102 |
2 | Centuries | 1 |
7 | 50+ breaks | 5 |
Källor
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Masters Snooker Goes To Alexandra Palace Arkiverad 9 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.[specificera källa]
- ^ Defeated Hendry set to miss Masters
- ^ Murphy Earns First Masters Semi Arkiverad 23 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.[specificera källa]
- ^ Robertson To Face Trump In Semis Arkiverad 23 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.[specificera källa]
- ^ The Masters Final
- ^ [a b] Robertson's Title
- ^ Robertson is the New Master Arkiverad 25 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.[specificera källa]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|
|