Hoppa till innehållet

Mary Ritter Beard

Från Wikipedia
Mary Ritter Beard
Mary Ritter Beard cirka 1915.
FöddMary Ritter
5 augusti 1876[1][2][3]
Indianapolis[4], USA
Död14 augusti 1958[1][2][3] (82 år)
Phoenix, USA
BegravdFerncliff Cemetery[5]
Medborgare iUSA[6][7][8]
Utbildad vidDePauw University, [4]
Columbia University[4]
Shortridge High School
SysselsättningHistoriker[4][8], rösträttsaktivist[7], kvinnosakspolitiker[4], arkivarie, författare[9][10]
MakeCharles A. Beard
(g. 1900–1948)
Redigera Wikidata

Mary Ritter Beard, född 5 augusti 1876 i Indianapolis, död 14 augusti 1958 i Phoenix, var en amerikansk feminist och historiker. Hon var gift med Charles A. Beard.

Beard var från 1900 aktiv inom rörelsen för kvinnlig rösträtt i både USA och Storbritannien och verkade inom Women's Trade Union League för att organisera 1909 års textilarbeterskestrejk i New York.[11] Hon var redaktör för The Woman Voter, utgiven av Woman Suffrage Party of New York, 1910–1912. Hon var även verksam inom Wage Earners' League och hon var aktiv i Congressional Union for Woman Suffrage (sedermera National Woman's Party) 1913–1917.[12]

Beard övergick med tiden alltmer till historiska studier och inriktade sig på att göra kvinnors bidrag till historien synliga. År 1934 började hon att skapa och organisera World Center for Women's Archives, men tvingades av ekonomiska skäl att lägga ned detta projekt 1940. Hon författade den kritiska skriften A Study of the Encyclopaedia Brittanica in Relation to its Treatment of Women (1942), vilken dock inte föranledde någon åtgärd. Av hennes övriga skrifter kan nämnas Women's Work in Municipalities (1915), On Understanding Women (1931) och America Trough Women's Eyes (1933), men hon fick större uppmärksamhet för en serie böcker om USA:s historia som hon skrev tillsammans med maken. Vid 70 års ålder utgav hon sitt huvudarbete, Woman as a Force in History (1946), vilket vid utgivningen blev hårt kritiserat av de manliga historikerna, men sedermera kom att betraktas som banbrytande av feministiska historiker.[12]

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6k64zqp, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 70, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] FemBios databas, FemBio-ID: 2337, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 72.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, läs online, läst: 18 juni 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ Libris, 14 november 2006, Libris-URI: 0xbfjxbj38pk9sw, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Thomas Dublin & Kathryn Kish Sklar (red.), Online Biographical Dictionary of the Woman Suffrage Movement in the United States, Alexander Street Press.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] American Women Historians, 1700s-1990s : A Biographical Dictionary, Greenwood Publishing Group, oktober 1996, ISBN 978-0-313-29664-2.[källa från Wikidata]
  9. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  10. ^ R. E. Banta (red.), Indiana Authors and Their Books 1819-1916, Wabash College, 1949.[källa från Wikidata]
  11. ^ ”1909 års textilarbeterskeuppror”. Kvinnofronten. http://www.kvinnofronten.nu/Formodrar/Special/USA/uprising-1909.htm. Läst 13 januari 2023. 
  12. ^ [a b] Lisa Tuttle: Encyclopedia of Feminism (1986), ISBN 0-582-89346-1, sid. 32.