Hoppa till innehållet

Mary Karadja

Från Wikipedia
 Den här artikeln anses inte vara skriven ur en neutral synvinkel. (2023-02)
Motivering: Artikeln utelämnar att hon på senare år var aktiv antisemit och pronazist, se t.ex. biografin i Kvinnobiografiskt lexikon.
Se eventuellt diskussionssidan för mer information. Ta inte bort mallen förrän konsensus uppnåtts.
Mary Karadja
FöddMarie Louise Smith
12 mars 1868[1][2]
Sankt Nikolai församling[2], Sverige
Död7 september 1943[2] (75 år)
Locarno[2], Schweiz
Andra namnprincesse Karadja och Mary Karadja
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare
MakeJean Karadja Pasha[2]
BarnConstantin Karadja (f. 1889)[2]
FöräldrarLars Olsson Smith[2]
SläktingarOtto Smith (syskon)[2]
Lucie Lagerbielke (syskon)[2]
Utmärkelser
Şefkat Nişanı[3]
Redigera Wikidata

Mary Karadja, ursprungligen Marie Louise Smith, född 12 mars 1868 i Stockholm, död 1943 i Locarno[4], var en svenskfödd prinsessa och författare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Mary Karadja var det yngsta av fyra barn till brännvinskungen L. O. Smith och hans första hustru Maria Lovisa Collin. Hon fick sin skolutbildning i en pension i Genève mellan 9 och 16 års ålder, och var flerspråkig. Hon gifte sig i april 1887 enligt både grekisk-ortodox och protestantisk ritual med den fanariotiske prinsen och osmanske ministern vid hoven i Stockholm, Köpenhamn och Haag, Jean Karadja Pasha (1835–1894). De fick två barn, prinsen och sedermera juristen och rumänske diplomaten Constantin Karadja samt prinsessan Despina (1892–1983). Paret bodde först i Stockholm, senare i Haag och London. 1893 bosatte de sig på slottet Les Concessiones i den belgiska orten Bovigny nära den luxemburgska gränsen.

Spiritist

[redigera | redigera wikitext]

Efter makens död intresserade sig Mary Karadja för spiritismen. Hon vistades omväxlande i Belgien, Storbritannien och Frankrike och hade inflytande över bildandet av spiritistiska föreningar i Sverige.[5]

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Mary Karadja var en mångsidig författare och skrev flera skönlitterära verk samt ett antal spiritistiska skrifter. Under 1902–1904 utgav hon den spiritistiska tidskriften XX:e seklet tillsammans med Lizzy Lind af Hageby och Anna Synnerdahl.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur

[redigera | redigera wikitext]

Varia

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Idun 1896:47, 1896-11-20
  • Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok, Karadja, Mary Louise.
  • Michael Hagemeister: Karadja, Fürstin Mary (-Louise), in: Handbuch des Antisemitismus, Band 8, 2015, p. 76
  • Michael Hagemeister: Die «Protokolle der Weisen von Zion» vor Gericht. Der Berner Prozess 1933–1937 und die «antisemitische Internationale». Zürich : Chronos, 2017. p. 540

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ FemBios databas, FemBio-ID: 15170, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i] Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: MaryKaradja, läst: 9 februari 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborgs universitet, ISBN 978-91-639-7594-3, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: MaryKaradja, läs online, läst: 19 november 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges Radio P1, vetenskapsradion: Historia 2009-11-26
  5. ^ Sveriges Jane Lyzell: Sveriges Moderna Spriritualistiska historia på Ramsbergsgårdens webbplats, läst 2009-11-26

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mary_Karadja&oldid=56026896”