Maria Wrangel

	Maria Wrangel
Född	18 mars 1861; Jönköpings Kristina församling
Död	12 april 1923; Östersunds församling
Föräldrar	Gustaf Asplund
Make/maka	Fredrik Ulrik Wrangel den yngre
Konstnärskap
Utbildning	Konstfack, Kungliga Musikaliska Akademien och Kungliga Akademien för de fria konsterna
	Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Maria Wrangel af Sauss, född Asplund 18 mars 1861 i Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län, död 12 april 1923 i Östersunds församling, Jämtlands län, var en svensk grevinna och porträtt- och landskapsmålare.

Hon var dotter till landshövdingen Gustaf Asplund och Tekla Nordqvist samt från 1888 till 1907 gift med Fredrik Ulrik Wrangel. Makaerna bodde på Djurgården, och tidningen Idun gjorde ett reportage vid hans 50-årsdag.^[6]

Maria Wrangel studerade på Musikaliska akademien 1877, vid Tekniska Skolan ett år samt Kungliga Konstakademien 1883–1888. Hon begav sig därefter till Paris för vidare studier för Raphaël Collin, Pascal Dagnan-Bouveret, Gustave Courtois med flera^[7]. Hon var representerad Parissalongerna 1889 och 1890 samt medverkade i konstutställningen i Göteborg 1891 och i Svenska konstnärernas förenings utställningar i Stockholm 1892 och 1895 samt i Konstföreningen för södra Sveriges utställning i Malmö 1895. Hon återupptog sina musikstudier i violin för KJ Lindberg i Stockholm och Wilma Hallé i Berlin 1901.

Hennes konst består av porträtt och landskapsskildringar med vintriga Norrlandsmotiv utförda i olja. Wrangel finns representerad vid bland annat Nationalmuseum^[8] i Stockholm.

Galleri

Lapporten
Andakt (1891)
Motiv från Jämtland (1907)
Nifsåsen Östersund
Landskap (1912)

Tryckta källor

Marta Järnfeldt-Carlsson. "Fem kapitel i Maria Wrangels liv". Jämten; 1991. Även utgitt som särtryck. Libris 1188380
Svenskt konstnärslexikon del V, sid 719, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
Eric Festin. "Maria Wrangel". Jämten; 1932
Robert Berghagen. "När konsten kom till Östersund". Gamla Östersund : årsskrift; 1975
Fredrik Ulrik Wrangel. Minnen : från konstnärskretsarna och författarvärlden. Norstedts, 1925 Libris 1304627
Gustaf Asplund. Släkten Asplund från Torsåker i Ångermanland : Genealogiska och biografiska anteckningar. Stockholm, 1948 Libris 1387964

Noter

^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00199117, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] KulturNav, KulturNav-ID: 70fc4f7b-8845-4cc1-bec5-e91e4f9439b9, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 26 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ ArkivDigital online, läs online, läst: 26 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs online läs online, läst: 29 december 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Idun; 3.10. 1903
^ Svenskt konstnärslexikon, del V, s 719, Allhems Förlag AB, 1953, Malmö
^ Nationalmuseum

[27806adb15110dc1868887240f25ffb00b787975-1] [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00199117, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[adc2bc96148db3e0a3b99e6b432e1946b2095f35-2] [a b] KulturNav, KulturNav-ID: 70fc4f7b-8845-4cc1-bec5-e91e4f9439b9, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[f7cec5d088e28c7a7051814b9b607bacb5651c4b-3] [a b c] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 26 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[be1495b3dcc07a0b79a3eb62a7e097384ecc344b-4] ArkivDigital online, läs online, läst: 26 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[043d9789b1d5c40d070348d44d7fe075462d6691-5] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs online läs online, läst: 29 december 2021.^{[källa från Wikidata]}

[6] Idun; 3.10. 1903

[allhem-7] Svenskt konstnärslexikon, del V, s 719, Allhems Förlag AB, 1953, Malmö

[8] Nationalmuseum

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]