Hoppa till innehållet

Maria Miesenberger

Från Wikipedia
Human Ostrich, utanför VIDA Museum & Konsthall.
Stilla rörelse i Engelska parken i Varberg.
Lutande figur utanför Artipelag.
Figur ovanpå taket till Artipelag.

Inger Maria Miesenberger, född 19 juni 1965 i Svalöv, är en svensk konstnär som arbetar med fotografi och skulptur.

Maria Miesenberger studerade fotografi och måleri 1991–95 vid Konstfack och skulptur 1995–96 vid Parsons School of Design i New York. Hon bodde och arbetade sedan i New York fram till 2003.

År 1993 utgav hon första delen av fotoprojektet Sverige/Schweden med svartvita bilder från hennes barndom i Sverige och i hennes fars hemland Österrike. De avbildade personerna har reducerats till svarta siluetter, vilket antyder det mörker, som kan dölja sig i den svenska idyllen.[1] Miesenbergers far växte upp i andra världskrigets skugga.

Barndom, minnen och frånvaro är också temata i hennes skulptur och installationer, till exempel "Untitled (Swing)" från 1996 med en ensam lekplatsgunga av bildäck och "Untitled (Fallstudie) med fem hudfärgade stora vinyldockor som slår kullerbyttor över en plastmatta.[2]

Maria Miesenberger utsågs 2005 till Årets MMF-konstnär av Märta Måås-Fjetterström AB.[3] År 2009 erhöll hon Anna Nordlander-priset och 2011 fick hon Svenska fotobokspriset för Sverige/Schweden. 2015 tilldelades hon Stockholm stads hederspris.[4] Miesenberger finns representerad vid bland annat Norrköpings konstmuseum[5].

Hon är sambo med scenografen Johan Killgren.[6]

Offentliga verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Human Ostrich, skulptur i aluminium alternativt brons, 2000, bland annat utanför entrén till VIDA Museum & Konsthall på Öland
  • Hide & Seek, skulptur i aluminium, 2005, utanför Institutionen för teknik och design på universitetsområdet i Växjö
  • Stilla rörelse, fyra skulpturer i aluminium, 2012, Engelska parken i Varberg
  • Ögonblick i rörelse, skulpturer i aluminium och reliefer i granitkeramik, 2012, gestalting av Enskede gårds tunnelbanestation i Stockholm
  • Stilla rörelse, rostfritt stål, 2015, Konst på Hög
  • Reflection on the Presence of Time, 2016, tre skulpturer i rostfritt stål och hjortsjödiabas, Kristinaskolans gård i Norrköping.

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Utställningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Sverige / SchwedenBildmuseet, Umeå Universitet, från 2009-10-04 till 2010-01-17 [7]
  1. ^ Sveriges Konst 1900-talet. Del 3, 1970-2000, Mårten Castenfors. SAK, Stockholm, 2001 s. 196
  2. ^ Svensk konst nu - 85 konstnärer födda efter 1960, Estelle af Malmborg, Sophie Allgårdh. SAK, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2004
  3. ^ ”Maria Miesenberger röntgar sig själv”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 19 april 2015. https://web.archive.org/web/20150419153937/http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/maria-miesenberger--rontgar-sig-sjalv/. Läst 10 februari 2010. 
  4. ^ ”Roger Mogert (S): Stockholms stads kulturpristagare 2015”. News Powered by Cision. https://news.cision.com/se/socialdemokraterna-i-stockholms-stadshus/r/roger-mogert--s--stockholms-stads-kulturpristagare-2015,c9793674. Läst 31 december 2019. 
  5. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020 
  6. ^ Malin Eijde (15 juni 2020). ”Maria Miesenbergers konst handlar om kommunikation”. Göteborgs-Posten. 
  7. ^ ”Konst med barnet i fokus”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/konst-med-barnet-i-fokus. Läst 1 mars 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]