Maria Robsahm
| Maria Robsahm | |
| Född | Maria Kelldén 3 februari 1957 Enköping |
|---|---|
| Nationalitet | Svensk |
| Andra namn | Maria Carlshamre |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Journalist/tidigare politiker |
| Befattning | |
| Europaparlamentariker sjätte Europaparlamentet, Sverige (2004–2009)[1] | |
| Arbetsgivare | Göteborgs universitet |
| Känd för | Engagemang för jämställdhet och antirasism |
| Politiskt parti | |
| Feministiskt initiativ Liberalerna | |
| Redigera Wikidata | |
Maria Robsahm, född Kelldén den 3 februari 1957 i Enköping,[2] är en svensk journalist, tidigare politiker och ledamot av Europaparlamentet 2004–2009. Hon var fram till 2008 känd under efternamnet Carlshamre.
Maria Robsahm är uppvuxen på Djurö i Stockholms skärgård och på Kanarieöarna. Hennes föräldrar var konsthantverkare. Efter en filosofie kandidatexamen arbetade hon som universitetslärare i filosofi vid Göteborgs universitet 1979–1988.[3] År 1990 tog hon journalistexamen och arbetade därefter på SVT:s Mittnytt. Hon var sedan med och startade TV4:s Nyhetsmorgon och har arbetat på Moderna Tider, Rapport och Aktuellt, gjort dokumentärfilm och skrivit ledare i Dagens Nyheter. Hon utgav 2006 boken Den oslagbara: en personlig skildring av våld i kärlekens namn, där hon skildrade den misshandel som hon under många år utsattes för av en tidigare sambo.[4]
Vid valet till Europaparlamentet 2004 blev Robsahm genom personröstning invald på Folkpartiets lista. I parlamentet arbetade hon bland annat med frågor som jämställdhet, kvinnors rättigheter och trafficking.[5] I oktober 2005 dömdes hon, tillsammans med sin tidigare sambo, till villkorlig dom och böter för bokföringsbrott[6] eftersom de underlåtit att kontrollera att den bokföringsfirma de länge använt för sitt gemensamma företag verkligen utfört sitt uppdrag.[4] Hon uppmanades då av Folkpartiet att lämna sitt uppdrag.[7] Robsahm valde i stället 2006 att gå ur Folkpartiet men stanna kvar i Europaparlamentet som så kallad politisk vilde.[8] Från den 3 oktober 2006 tillhörde hon i stället Feministiskt initiativ,[9] som hon dock inte representerade i sitt arbete i EU-parlamentet.[10] Hon kandiderade i riksdagsvalet 2006 för Feministiskt initiativ.
Tiden i Europaparlamentet
[redigera | redigera wikitext]Under sin tid i Europaparlamentet deltog hon i flera utskottsarbeten:[9]
Som ledamot
[redigera | redigera wikitext]- 21 juli 2004 - 14 januari 2007: Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
- 21 juli 2004 - 14 januari 2007: Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
- 15 januari 2004 - 13 juli 2009: Delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Moldavien
- 15 januari 2007 - 30 januari 2007: Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
- 15 januari 2007 - 30 januari 2007: Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
- 31 januari 2007 - 13 juli 2009: Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
- 31 januari 2007 - 13 juli 2009: Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Som suppleant
[redigera | redigera wikitext]- 22 juli 2004 - 14 januari 2007: Utskottet för kultur och utbildning
- 15 september 2004 - 13 juli 2009: Delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ukraina
- 15 januari 2007 - 30 januari 2007: Utskottet för kultur och utbildning
- 31 januari 2007 - 13 juli 2009: Utskottet för kultur och utbildning
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1996: Stora journalistpriset för sin bevakning av handläggningen av Estoniakatastrofen.[11]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1999: Den tänkande chefen
- 2006: Den oslagbara: en personlig skildring av våld i kärlekens namn
- 2020: Sverigedemokraterna och nazismen: en faktagenomgång
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Europaparlamentets ledamöter, Europaparlamentariker-ID: 28128.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund 2004
- ^ Göteborgsposten 29 maj 2006: Maria Carlshamre gör så gott hon kan, läst 15 augusti 2021
- ^ [a b] Feministiskt Initiativ 16 mars 2006: Öppet brev från Marie Carlshamre, läst 15 augusti 2021
- ^ TTELA 2 juni 2004: Vill kämpa mot kvinnomisshandel, läst 15 augusti 2021
- ^ ””Carlshamre dömd för bokföringsbrott””. SDS. 14 oktober 2005. https://www.sydsvenskan.se/2005-10-14/carlshamre-domd-for-bokforingsbrott.
- ^ ””Carlshamre vägrar gå””. DN. 21 oktober 2005. https://www.dn.se/nyheter/politik/carlshamre-vagrar-ga/.
- ^ ””Carlshamre vägrar släppa sin plats i EU-parlamentet””. DN. 1 mars 2006. http://www.dn.se/nyheter/politik/carlshamre-vagrar-slappa-sin-plats-i-eu-parlamentet.
- ^ [a b] Europaparlamentet: Maria Robsahm, läst 15 augusti 2021
- ^ Europaportalen 1 mars 2006: Carlshamre representerar inte (fi) i EU, läst 15 augusti 2021
- ^ Stora journalistpriset 1996: Maria Carlshamre, läst 15 augusti 2021
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Kvinnor
- Ledamöter av Europaparlamentet från Sverige för Liberalerna och Folkpartiet
- Ledamöter av Europaparlamentet 2004–2009
- Svenska journalister under 1900-talet
- Personer tidigare i Liberalerna och Folkpartiet
- Svenska feminister
- Svenska politiker dömda för brott
- Födda 1957
- Levande personer
- Vinnare av Stora journalistpriset
- Personer från Enköping