Maria Anna Victoria av Bayern
| Victoria av Bayern | |
 | |
| Född | 28 november 1660[1][2] München |
|---|---|
| Död | 20 april 1690[1][2] (29 år) Slottet i Versailles, Frankrike |
| Begravd | Klosterkyrkan Saint-Denis |
| Medborgare i | Kurfurstendömet Bayern |
| Sysselsättning | Aristokrat |
| Make | Ludvig av Frankrike (g. 1680–)[3][4] |
| Barn | Ludvig av Frankrike (1682–1712) (f. 1682)[3] Filip V av Spanien (f. 1683) Karl av Berry (f. 1686)[5] |
| Föräldrar | Ferdinand Maria, kurfurste av Bayern Henrietta Adelaide av Savojen |
| Släktingar | Maximilian II Emanuel (syskon) Violanta Beatrice av Bayern (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Maria Anna Christina Victoria av Bayern, född 28 november 1660 i München, död 20 april 1690 i Versailles, fransk kronprinsessa, gift med kronprins Ludvig av Frankrike och svärdotter till kung Ludvig XIV av Frankrike. Hon var känd som Dauphine Victoire.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Tidigt liv
[redigera | redigera wikitext]Victoria var dotter till Ferdinand Maria, kurfurste av Bayern, och Henrietta Adelaide av Savojen. Hon trolovades med Frankrikes tronföljare vid åtta års ålder 1668. Hennes blivande svärfar Ludvig XIV valde ut henne därför att det vid den tidpunkten inte fanns någon spansk prinsessa, vilket hade varit hans rangmässiga förstahandsval, och Victoria var en godkänd kandidat till äktenskapet genom det faktum att hon var dotterdotter till prinsessan Christine Marie av Frankrike. Hon uppfostrades till att bli fransk kronprinsessa och gavs en hög bildning; hon talade förutom tyska även flytande franska och italienska och även en del latin.
År 1680 anlände hon till Frankrike, där hon gjorde ett gott intryck genom sin goda franska. Då hon hälsades på tyska i Strassburg, avbröt hon delegationen med orden: Mina herrar, jag talar franska! Utseendemässigt sett gjorde hon dock inte ett lika gott intryck, utan beskrevs tvärtom som ful. Hon blev gift med Ludvig den 7 mars 1680 i Chalons-sur-Marne.[6]
Kronprinsessa
[redigera | redigera wikitext]Victoria fick initialt ett gott mottagande vid hovet och kungahuset. Hon ansågs inte vara vacker, men beskrevs som bildad, värdig och med en viss charm, och hennes relation till maken var till att börja med god, även om han beskrivs som mer förälskad i henne än tvärtom.
Hennes svärmors död 1683 innebar en försämring för hennes ställning. Vid drottningens död blev hon i egenskap av kronprinsessa Frankrikes första dam, och hennes svärfar förväntade sig att hon skulle spela en omfattande representativ roll. Denna roll var hon inte i stånd att fylla. Delvis på grund av en allt sämre hälsa, och delvis på grund av sin favorit bland hovdamerna, Barbara Bessola, som beskylls för att ha vant henne av vid att tala franska genom att ständigt ha talat med henne på tyska, och för att ha fått henne att känna avsmak för hovlivet genom att berätta för henne om de negativa omdömen hon utsattes för.
Hon sades lida av att inte vara vacker vid ett hov där skönheten ansågs mycket viktig, och isolerade sig på sina rum. Efter några försök att muntra upp henne genom att hålla spelkvällar i hennes rum tröttnade Ludvig XIV på hennes depression och oförmåga att fylla sin roll. Även maken tröttnade på hennes depression och inledde förhållanden med andra, först med hennes egen hovfröken Mlle de Rambures. Själv försökte hon behålla en god relation med kungen genom att ge hans morganatiska hustru Madame de Maintenon information om kungens svägerska Elisabeth Charlotte av Pfalz. Madame de Caylus sammanfattade saken med att beskrivs Victorias liv som instängt i sina mörka rum med en konstant dålig hälsa som ytterligare förvärrades av depressionen.
Elisabeth Charlotte av Pfalz hävdade att hovdamen Marguerite de Montchevreuil sådde split i kronprinsparets äktenskap genom att underlätta för kronprinsen att ha kärleksaffärer med kronprinsessans hovfröknar medan hans maka hölls isolerad av Barbara Bessola.[7]
Victorias dåliga hälsa togs inte på allvar av Ludvig XIV, och själv sade hon till slut att hon skulle bli tvungen att dö för att bevisa att hon var sjuk. Hennes barnfödslar och missfall [8] försämrade ytterligare hennes hälsa, och vid sin sista förlossning utsattes hon för en skada som övertygade henne om att hon skulle dö. Hon avled slutligen vid knappt trettio års ålder 1690. Dödsorsaken är okänd, men obduktionen visade en rad skador. En föreslagen dödsorsak är tuberkulos.
Barn
[redigera | redigera wikitext]- Ludvig (le Petit Dauphin), hertig av Burgund (1682–1712)
- Filip V av Spanien (1683–1746)
- Charles, hertig av Berry, hertig av Angoulême, hertig av Alençon och greve av Ponthieu (1686–1714) [9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Mitford, Nancy, 1966, Solkonungen. Ludvig XIV och Versailles, Göteborg, Bonniers
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 84261950, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kindred Britain, Kindred Britain-ID: I4021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p10353.htm#i103521, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ ”Hamburg den 2. Martij. 1680”. Swenska Ordinarie Post-Tijender: s. 2. 16 mars 1680.
- ^ Memoirs of the Court of Louis XIV and of the Regency
- ^ ”Paris den 16, Maij”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 7. 6 juni 1687.
- ^ ”Paris den 24 Aug.”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 6. 13 september 1686.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Victoria av Bayern.
