Margit Schauman
| Margit Schauman | |
 Margit Schauman cirka 1931. | |
| Födelsenamn | Margit Elisabet Schauman |
|---|---|
| Pseudonym(er) | Margherita Violanti |
| Födelsedatum | 3 augusti 1895 |
| Dödsdatum | 1977 |
| Bakgrund |  finländska |
| Genre | Opera |
| Roll | Sopran |
| År som aktiv | 1920-talet–1930-talet |
| Skivbolag | Victor |
| Artistsamarbeten | Walfrid Lehto, Alfredo Cibelli |
| Relaterade artister | Margareta Zilliacus, Annie Mörk |
Margit Elisabet Schauman, född 3 augusti 1895[1], död 1977[2], var en finländsk operasångerska (sopran). Hon var mest känd under pseudonymen Margherita Violanti.
Schauman var dotter till chefen för Vasakontoret vid Föreningsbanken i Finland, Max Schauman, och dennes hustru Selma Gustava Snellman. Åren 1921–1926 var hon gift med den grekiske operasångaren Carlos Lamanos och gifte sig senare med diplomingenjören Ernst Wirtzén.[1]
Schauman bedrev sångstudier i Paris och Italien och uppträdde sedan med framgång i Marseille, London och Tyskland.[3] Efter en tid i Madrid reste Schauman med sin dåvarande make Carlos Lamanos till London, där de i juni 1922 spelade på konserthuset Wigmore Hall.[4] Enligt de engelska recensenterna var Schauman överlägset bäst i pjäsen.[4] Hon gav sin första konsert i Finland på Solennitetssalen på Helsingfors universitet den 13 november 1922.[5] Ackompanjatör vid konserten var kapellmästare Leo Funtek.[5] Hon företog sedan en längre konsertturné i Finland och möttes ständigt av fulla salonger och goda recensioner.[6] I januari 1925 begav hon sig till Italien, där hon fick bra recensioner för sina roller i operorna Tannhäuser och Tosca.[7]
1929 gjorde Schauman under pseudonymen Margherita Violante sex skivinspelningar för skivbolaget Victor i New York. Fyra av inspelningarna gjordes tillsammans med sångaren Walfrid Lehto. Vid samtliga av inspelningarna medverkade studioorkestern, dirigerad av Alfredo Cibelli.[8]
För Gösta Palmcrantz, som träffade Schauman inför en konsert i Marseille 1922, berättade hon att hennes artistnamn var italienskt och att hon använde det för att "det gör sig bra på ett program", som hon uttryckte det.[9]
Skivinspelningar
[redigera | redigera wikitext]1929
[redigera | redigera wikitext]- Oi kiitos, sa Luojani armollinen (tillsammans med Walfrid Lehto)
- Soipa kieli (tillsammans med Walfrid Lehto)
- Äiti ja kulkuripoika (tillsammans med Walfrid Lehto)
- Tuoll' on mun kultani (tillsammans med Walfrid Lehto)
- Mustalaistyttö
- Kehtolaulu
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Schauman nr 1287 TAB 57”. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Schauman_nr_1287. Läst 28 september 2019.
- ^ ”Margit Schauman på Myheritage.se”. https://www.myheritage.se/names/margit_schauman. Läst 28 september 2019.
- ^ ”Margit Schauman”. Våra kvinnor. 7 november 1922.
- ^ [a b] ”Litteratur och konst”. Hufvudstadsbladet. 26 juni 1922.
- ^ [a b] ”Musikvärlden”. Nya Tidningen. 13 november 1922.
- ^ ”Litteratur och musik”. Hufvudstadsbladet. 28 januari 1923.
- ^ ”Suomalaiset laulajattaret ulkomailla”. Helsingin Sanomat. 29 mars 1925.
- ^ ”Margherita Violante på Fono.fi”. http://www.fono.fi/TekijaHakutulos.aspx?esittaja=violante+margherita. Läst 28 september 2019.
- ^ Palmcrantz, Gösta (1923). En kyss i Marseille. Stockholm: Bonnier. sid. 13